Mitt i allt det där bubblandet tidigare så insåg jag plötsligt hur likt det är den känslan jag får innan ångesten kommer över mig. Det är som att det är luft i bröstet och det pirrar på ett något obehagligt sätt. På samma sätt som det känns i benen ibland på natten när jag är supertrött men inte kan sova - just för krypet i benen.
Nåväl, jag landade ganska omgående och allt kändes som vanligt igen. Men det är drygt att associera till både positivt och negativt från den känslan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar