torsdag 30 augusti 2007

ja...

Det finns två skäl till få uppdateringar här: 1, har för tillfället ingen uppkoppling hemma - men hoppas på ändring på den fronten redan imorn om allt vill sig väl. 2, har ingen lust att skriva nåt. Det händer inget och jag känner inget jag inte redan ältat tusen gånger.


Fast jo, finns lite nytt. Tråkigt nytt. Fick i veckan veta att mormors tumör är elakartad, så hon har kanske 6-12 månader kvar att leva. Allt beror ju på hur snabbt tumören växer. Och jag får dåligt samvete över att jag inte är mer ledsen än jag är över den nyheten. Hon fick iaf åka hem från sjukhuset idag, det måste vara skönt. Moster stannar där i en vecka till nu, och sen åker mamma ner nästa torsdag och stannar till tisdagen efter om det behövs. Sen står jag beredd att åka ner under dom veckor föräldrarna åker transibiriska järnvägen om det skulle vara nåt. Plus att susanne är hemma i sverige och kanske kan åka ner om det skulle vara nåt akut. Och ulrika säkert är villig att försöka få ledigt från jobbet om ingen annan kan ta sig dit. Eller så får väl moster offra sig lite till och åka ner igen. Hon är ju trots allt pensionär...



Och att micke inte vill ha mig har fortfarande förmågan att trasa sönder mig alldeles inuti. I've made a life out of loving him... Eller hur det nu är Sarah Dawn Finer uttrycker sig.

4 kommentarer:

Maria. sa...

Ett råd: ta dig i kragen och kom över den där Micke! Du är... 25, 26?... Lägg din energi på en kille som är bra för dig och som vill ge dig den kärlek som du förtjänar och behöver för att må bra. Du är som vackrast och mest fertil nu; ut och hitta nån ny! ;) Snälla? Jag vill ha lite ny action i din dagbok nu!

Maria. sa...

Och nej, du har inte "made a life out of loving him". Du har "made a life out of obsessing about him" och det är INTE samma sak. Du är en jättesöt, kreativ och (att döma utifrån ditt sätt att skriva) intelligent tjej. Dags att du inser ditt värde och slutar nedvärdera dig så som du gör! Plocka fram stoltheten i dig själv! Kram!!

Maria. sa...

Hur kan du tycka att Micke är så himla himla perfekt just för dig? Att han inte vill vara med dig (förlåt, men det är ju så...) säger väl allt? Ser du dig själv med hus, barn och ett någorlunda långt och lyckligt liv? Ja, men angera då så att allt det där kan bli verklighet! Att obsessa över Micke är att jobba för motsatsen! :)

Maria. sa...

Jag tror att vad du måste inse för att komma vidare är att det INTE ligger någon ära i att springa efter en man som inte vill ha dig. Det är bara patetiskt. Och säg nu inte "Ja, men jag är patetisk" för det är du inte. Du behöver bara en rejäl spark i röven (ursäkta!) för att komma loss. Du lever bara ett liv och det livet är NU! Så ut och lev!