suspicious mind

Åkte med mamma in till stan imorse vilket innebar att jag kom ganska tidigt till sjukhuset. Trodde jag skulle få sitta och vänta ett bra tag, men strax före åtta ropades mitt namn upp och mindre än fem minuter senare var jag på väg hem igen. Var hemma fem minuter innan jag egentligen hade tid för röntgen. Väldigt skönt att dom tog mig så tidigt. Dock gjordes röntgen utan kontrast, vilket gör att jag inte helt kommer lita på resultatet ifall det inte syns något på bilderna. För det är ju inte allt som syns utan kontrast. Åh, jag blir bara så jävla trött på att dom inte kan göra det ordentligt redan från början. När jag frågade sköterskan om det så sa hon bara att "dom" ville ha det så till att börja med och att det kanske kunde bli tal om magnetröntgen senare. Jo men tjena, det känns ju kalasbra att få höra för en klaustrofobiker som mig. Och magnetröntgen blir det inte förräns efter jag fått träffa neurolog eftersom det bara är dom som får skicka remiss på det, så om det nu är nåt dom missat med dagens ct så kommer jag ju förlora flera veckors värdefull tid. Helvete säger jag bara.

Får förhoppningsvis svar under nästa vecka på vad dagens bilder visar, så efter helgen lär jag vara riktigt nervös. Just nu är jag mest bara less på att mina ögon inte kan fungera som dom ska.

i have a dream

Åh, men helvete! Gick precis in och kollade min mail och överst fanns ett med rubriken: "Erbjudande om bostad" från Varbergs bostad AB. Kan inte för mitt liv komma ihåg vad jag har satt upp mig på för lägenheter på sistone och känner därför en viss spänning. Öppnar och ser att det gäller en etta på 46,8 kvm - på läjet! Fattar ni, jag har en liten liten chans att få flytta "hem" igen! Och jag menar verkligen en liten chans då jag ligger som tredje i kö på denna lägenhet. Tror inte för ett ögonblick att jag kommer ha sådan tur att jag får den, men det är kul att för en liten stund kunna drömma...

Dock känns det ju som lite taskig tajming i och med mitt mående just nu osv. Men men, det här gjorde min dag och var ungefär precis det jag behövde!

snabba puckar

Jag har fått tid för röntgen redan på torsdag! Vilken otrolig lättnad! Ringde precis för att kolla ungefär hur länge jag skulle få vänta och snacka om att jag blev förvånad. När hon sa 26e så antog jag ju att hon menade mars...

Kunde det nu bara sluta kännas som att jag har fått tandläkarbedövning i vänster kind så skulle det nästan vara riktigt bra just nu...

så gick det

Det gick väl ganska okej hos doktorn. Remiss skickad till ct och neurolog, på näl antar jag. Ska ringa både röntgen och neurologmottagningen om ett par dagar för att se hur lång tid det kommer ta ungefär innan jag får nån tid och försöka ligga på så att jag kan få en tid så fort som bara är möjligt. Verkar det dröja alltför lång tid med röntgen kommer jag be dom att skicka upp remissen till stockholm så jag slipper vara ett vrak alltför länge. För min läkare trodde inte att hon kunde skicka remiss direkt till sthlm, så nu blev det så här istället. Lite drygt, men vad ska man göra? Lite puckat av mig att inte fråga vart hon skickade remissen på ct dock, vet inte om det finns kvar på sjukhuset här i stan eller om allt sånt är flyttat till näl också. Fast jo, dom måste ju ha kvar röntgenmottagningen här.
Blodtrycket var bättre den här gången, 120/80 istället för 130/85, vilket känns bra. Det är fortfarande högre än det brukar vara, har tidigare alltid haft ett övertryck på 105-110, men det är kanske inte så konstigt att mitt blodtryck är högre än vanligt med tanke på all oro jag går och bär på. Plus att jag inte tagit något lugnande de senaste gånger jag varit hos doktorn och därför kanske får ett mer realistiskt mått på hur det ligger till.

Blev inget mer städat, sov som en stock istället. Snart kommer mamma och hämtar upp mig så det är väl dags att börja plocka ihop här. Måste prova kjolen jag hade på mormors begravning också. Tvivlar på att jag kommer i den dock så vi får nog stanna till på torp nu på vägen till orust så jag kan köpa nåt nytt. Lutar åt att det blir byxor istället, och kanske en svart blus. För jag tycker man ska ha svart eller kanske mörkgrått på en begravning, om det inte är sagt att det är ljus klädsel som gäller. Det fattar ju vem som helst att man inte kan komma i t ex blåjeans, oavsett omständigheter.

jo tjena

Satan i gatan vad trött jag är just nu. Ska till doktorn klockan två så jag åkte med mamma in till stan imorse. Har visserligen sovit i säkert fyra timmar inatt, men det är ju inte i närheten av tillräckligt. Borde egentligen ägna mig åt att städa nu eftersom anna kommer hem imorn och vi antagligen kommer sova här natten till torsdag. Pappa fyller nämligen år på onsdag så vi ska bjuda honom på restaurang är det tänkt och efter det kanske jag och anna går på bio. Så då får vi ju som sagt hålla oss i stan efteråt. och här behövs verkligen städas. Men åh, jag vill bara gå och lägga mig! Eller dricka cola. Är ruskigt sugen på coca-cola just nu. Fast det kan man ju inte börja hälla i sig redan klockan tio. Eller jo, klart man kan, men jag ska inte. Har blivit hyfsat duktig på att bara dricka cola på helgerna nu och det är ju dumt att förstöra.

Annars inte mycket nytt att rapportera. Har inga högre förhoppningar längre om att faktiskt få till en remiss för röntgen idag. Det känns lite surt och mycket jobbigt faktiskt. Behöver verkligen få veta om där finns nåt eller inte för att kunna gå vidare.

Jo! Jag har ju tagit hål i öronen också. Eller ja, det är två veckor sen imorn. Fick av nån underlig anledning en väldans lust att skaffa hål i öronen i december så jag önskade mig presentkort på det i julklapp. Jag har väldigt små örsnibbar och har av den anledningen aldrig brytt mig om att ta hål tidigare, tyckte bara det skulle bli fult, men nu har jag alltså gjort det iaf. Och nej, det ser inte så jättefint ut, men skit samma. Jag kan ju alltid låta dom växa igen om jag inte står ut. Tyckte inte att det gjorde alltför ont heller, vilket är bra. Några större problem att liggapå ena eller andra sidan har jag heller inte haft, något jag oroade mig lite för innan. För jag kan nämligen verkligen inte sova på rygg/mage, så då hade det ju kunnat bli lite knepigt med sömnen. Däremot är jag innerligt trött på att behöva tvätta rent örsnibbarna morgon och kväll och jag har ju fyra veckor kvar, typ. Suck. Vet inte varför just det känns så himla jobbigt, kanske för att jag lyckas blöta ner halva badrummet när jag håller på?

Gekås förra veckan gick bra och jag mådde bättre än på länge på förmiddagen. Tyvärr har jag återigen börjat få problem med yrsel framåt eftermiddagen/kvällen så det blev lite jobbigt på hemvägen. Fick dock igenom min vilja att äta på stantons i varberg på hemvägen så det ar ju lite trevligt. Men oj så trött jag var på hemvägen, riktigt otäckt trött på ett väldigt obehagligt sätt så jag vågade inte ge efter och sova. Tyckte det var konstigt med tanke på att jag dessutom sov helt ostört större delen av vägen till ullared. Fast å andra sidan hade det ju inte blivit så värst många timmar sovda på natten där...

Nej fan, jag tror jag går och lägger mig iaf. Städar i eftermiddag och imorn istället.

död, ångest och sommarkonsert

Igår var det två veckor sen farmor dog. Kan inte fatta att tiden gått så fort. Och jag kan inte fatta att det gick så fort på slutet för lilla farmor. Trodde verkligen helt och fullt att hon hade åtminstonde ett par månader kvar... Begravningen blir på fredag nästa vecka och anna kommer hem redan på tisdagen. Det enda "positiva" med att farmor är borta är väl att jag i år bör få träffa tvillingsyster vid hela fyra tillfällen. Helt sjukt egentligen, men det betyder att vi antagligen kommer träffas i lite drygt en månad totalt i år - till skillnad från 2,5 veckor förra året. Alltid nåt. Att det blir mer tid alltså.

Mor och far ställde naturligtvis in sin portugal-resa i och med allt som måste fixas med farmors lägenhet osv, och har nog bestämt att skjuta på den på obestämd tid. Känns otroligt skönt med tanke på hur jag mår nuförtiden. Praktiskt taget bor på orust för jag vågar inte riktigt vara ensam. Dom var uppe i örebro och gick igenom farmors lägenhet i helgen och jag var mest som ett vrak hela tiden. Det är fruktansvärt jobbigt att ha dessa symptom och veta vad de kan bero på. Jag kommer bli galen om jag inte får till en ordentlig utredning snart. Har tid hos min läkare på måndag - hon var såklart på semester igen - och hoppas på remiss vidare till neurolog. Eller ja, jag kommer inte gå därifrån utan att en sån skickats. Är det förresten nån som vet hur det där funkar, om man kan få remissen skickad till ett annat sjukhus i länet/landet ifall dom har kortare väntetid? Jag hoppas nämligen på det då frölunda specialistsjukhus har kortare väntetid (5-8 veckor istället för näls 9-13) och enligt vantetider.se har ledig kapacitet. Fast det är lite drygt, i januari var deras väntetid högst 4 veckor. Men men. Det värsta med att behöva vänta på att få komma till läkare/röntgen är rädslan för krampanfall. Det är så fasansfullt vidrigt att gå och oroa sig för att nåt sånt ska inträffa. För det var ju det första sjuksköterskan jag pratade med på vårdcentralen frågade när jag berättade om mina symptom, om jag haft några kramper. Jösses, blev nästan svimfärdig av rädsla efter att hon frågat det.

Nej, nog om det nu. Imorgon bär det av till gekås med mor och far där vi ska möta upp storasyster. Hon ska köpa grejer inför lillskitens ankomst om två månader(jag hoppas på en liten kille!) och ville ha sällskap. Ja, egentligen var det mamma hon ville ha med men hon får allt stå ut med att även jag och pappa följer med. Vi behöver ju inte gå ihop allihop, jag och pappa kan ju gå själva. Dock fasar jag för att snubbla över vinterkräksjukebakterier när vi är där så det blir till att röra så lite som möjligt och köra med alcogel före födointag och efter toalettbesök. Eller låta bli att dricka och därmed slippa behöva använda offentliga toaletter;) Usch, det är verkligen inte lätt att vara mig!

Vad gäller mitt bokläsande år 2009 så började det rätt hyfsat med 10 lästa böcker i januari. Inte på något vis en spektakulär summa, men den duger för min planering. Denna månaden har det dock gått lite mer trögt med läsandet då det bara blivit en utläst bok såhär långt och jag tror inte att det kommer bli så värst många till innan månaden är slut. Lite svårt med koncentrationen och jobbigt med ögon som bråkar. Kan dock meddela att jag inte blev nämnvärt imponerad av "twilight". Skulle jag bli "rik" kanske jag skaffar och läser övriga böcker i serien, men det är inget som känns särskilt angeläget i dagsläget. Finns bra mycket bättre författare där ute vars böcker jag hellre skulle lägga mina pengar på. Och på tal om det så ser jag som vanligt fram emot bokrean som snart drar igång. Eller snart och snart, det är ju drygt två veckor kvar, men iaf. Hoppas på ett bättre utbud i år än det varit tidigare år, och att det även i år kan bli en hel del engelska titlar. Hursomhelst finns det iaf en svensk bok som jag kommer införskaffa - även om den nog snarare var aktuell på förra årets rea - nämligen johan theorins skumtimmen. Den utspelar sig tydligen på ungefär samma ställe som vi bodde på på öland i september, så det känns lite kul att läsa den då. Inte för att jag minns så väldigt mycket mer av resan än vildkaninerna som bodde under våran uteplats, kamelerna, och ormen vid den norra fyren (kommer aldrig ihåg vilken som är vilken), men iaf. Roligt att kanske kunna känna igen sig lite i omgivningsbeskrivningarna.

Annars har jag som vanligt lyckats vända på dygnet så jag sover till 13-tiden på dagarna. Har svårt att somna på kvällarna för alla oro och ångest. Idag var jag dock uppe med, vad som för mig är, tuppen för att jaga biljetter till madonnas konsert i augusti. Efter en och en halv timmes väntande på att få komma in på ticnets bokningssida så hade jag mina två biljetter. Inte världens bästa sittplatser, plus att det blev på "fel sida" enligt mig, men det blir nog bra. En upplevelse att bara vara där. Har ju blivit som en liten tradition för mig och mamma att vi ska gå på den stora sommarkonserten på ullevi. Det började med robbie williams, förra året var det ju bruce(försökte för övrigt få biljetter till hans konserter i sthlm men det sket sig ju fullständigt) och i år då alltså madonna. Om man nu får må tillräckligt bra för det. Roligt att ha nåt att se fram emot iaf.

Nähej, det var väl ungefär allt jag hade på hjärtat för denna gången.