barnvakt

Är trött som en gris. Lyckades sova ungefär tre timmar innan jag vaknade vid nio och sen inte kunde somna om. Eller ja, när jag lagt mig igen och skulle försöka så fick jag sms från far som bad mig ringa upp. Han hade fått tid hos läkaren och behövde nån som kunde se efter di små barnen under tiden. En jäkla tur att han mutade mig med mcdonalds på vägen för annars hade jag väl avlidit av hunger också. Fast, eftersom ida klantade sig och hällde ut sin mat på golvet så fick jag dela med mig av min nia nuggets, så mätt blev jag inte iaf. Menmen, det var väl bara bra. Måste börja äta mindre...

Annars har jag mest bara ont i magen och mår illa.

inte för mig

Jag avbokade mina konsertbiljetter. Insåg ganska snabbt att det var något som jag inte skulle klara av - speciellt som jag plågades av ångest natten mellan söndag och måndag. Hade tur och fick tillbaka alla pengar eftersom inga biljetter hunnit skickas, trots att ångerrätten inte gäller hos dom.

Jag är livrädd för varthän det ser ut att barka för mig. Så här dåligt har jag inte mått sen -99/-00. Eller förresten, jag vet inte ens om det var så här dåligt då. För nu är det ju mest depressionen som spökar, att gå utanför dörren har jag inte haft några problem med - mer än att orka ta mig för det. Jag är socialare än någonsin när jag väl tar mig ut... Vilket i sig är skrämmande för tydligen var det så för mig sommaren -99 också. Mamma har iaf sagt att jag verkade så mycket mer öppen och social då, innan allt brakade fullständigt.
Jag är livrädd för att allt ska bli nattsvart hela tiden. Samtidigt är jag fullständigt oförmögen att egentligen göra nåt åt det. Jag hoppas verkligen att jag kan få med mig mamma ut på promenader nästa vecka de dagar hon jobbar, för jag vet ju att motion i kombination med att jag slutar slarva med maten skulle kunna göra viss skillnad.

Dessutom hoppas jag att mina p-piller kan vara en del av boven i dramat. Är dags att boka tid för nytt recept snart och då hoppas jag få bytt till spiral istället. Visserligen hormonvarianten, men då den är lägre ska det förhoppningsvis inte kunna påverka mitt sinnestillstånd i samma grad. Skulle
Skulle det inte hjälpa så är det väl dags att gå till doktorn och mixtra med mina mediciner - och kanske få ett par veckors sjukskrivning. Ni anar inte hur skönt det skulle vara att slippa alla krav på att söka jobb ett tag. Fast, det kan jag väl se mig i stjärnorna om efter alla nya regler som införts...

so excited

Ho-hum, jag har precis lagt en massa pengar på två konsertbiljetter. Ståplats. Nu ska jag bara se till att kunna få med mig typ mamma och kanske kunna få pappa att vara chaufför. Eftersom konserten är i köpenhamn. Om två veckor. Och jag egentligen skulle behöva vara på af måndagsmorgonen kvart över nio. Hah, det lär inte hända... Men damn, det skulle vara så trevligt. Och mamma sa iaf häromdagen att hon har en massa övertidstimmar att ta ut så om jag ville hitta på nåt nån dag så var det bara att säga till. Yay. Så kunde dom passa på att fylla på vinförrådet igen. Fan att klockan ska vara så mycket, vill bara lyfta luren och få frågat om dom kan och vill hänga på.

kärlek

anniversary

Idag är det ett år sen det tog slut med micke. Eventuellt kommer en redogörelse för hur jag bröt ihop alldeles i onsdags senare idag - eller så låter jag bli det. Satan i gatan, att det fortfarande ska göra så förbannat ont.


Låt gärna bli att kommentera...

glp

Jag ska nog börja köra på bilskolan igen nästa vecka. Och jag har inte suttit vid ratten på en bil på säkert 18 månader, så det blir till att börja om från början. Men fan, bara jag har det kirrat före sista februari nästa år så är det lugnt. För det är då jag måste göra om halkan, och det vill jag helst slippa för det var bland det värsta jag varit med om. Visst, det var kanske inte så farligt i sig egentligen, men jag mådde verkligen skit och det är ungefär allt jag minns. Det och att jag var urkass.

på tal om attraktiva karlar..

...så har jag nog aldrig funnit milo sexigare än vad han är i denna videon. Don't ask me why...

jason bourne

Kom för en liten stund sen hem från bion. Fick kvällen igår att gå genom att titta på de två första bourne-filmerna för första gången, och idag har jag alltså sett den tredje. Positivt överraskad av hur mycket jag tyckte om dom. Och hur attraktiv jag plötsligt fann herr Damon.

ögongodis

Åhh. Var på första träffen för jobbnätverket på arbetsförmedlingen idag och där fanns minsann hela två ursöta grabbar under 35. Den ena med norrländsk dialekt och den andra... Well, han hade keps:D Hoppas dom får fortsätta vara arbetslösa länge så jag har nåt trevligt att titta på i fortsättningen också.

tough shit

Det är ju en jävla tur att försäkringskassans alla regler och blanketter inte får en att känna sig som världens största idiot iaf. Rajt. Speciellt när man redan innan man tittat på papprena känner sig nästan dödligt deprimerad. Allvarligt talat, jag vet inte riktigt hur jag ska orka med livet. Högsta drömmen vore att bli sjukpensionär och få sova bort resten av livet. Och ja, jag vet att man inte får vilja det eller ens tänka så, men tough shit. Jag klarar inte av 40 timmars arbetsvecka, jag klarar inte av krav, jag klarar inte av press. Jag klarar inte av att veta vad du tänker när du läser att jag vill bli en belastning för samhället istället för att försörja mig själv och bidra. Men som sagt, tough shit. Jag önskar att det hade varit jag som vunnit på joker i stället för syster så jag kunnat stänga in mig och inte jobba, inte leva, och ändå inte vara en belastning för samhället. Men nu var det inte jag som vann, så..tough shit.

be careful what you wish for...

...you just might get it all.

Jomen

Ohh, och dagens största händelse; jag och lunar-flitterpimpen(du får ursäkta mitt smeknamn på ditt, eh...gamla lunarnamn;) gick förbi varann på stan! Ja, det kan inte ha skiljt många tiotals centimeter mellan oss. Själv såg jag honom inte förrän precis innan vi passerade varann och hann inte mer än tänka att det ju såg ut som honom. Tufft att det äntligen hänt, iaf;)

Typ.

Och ännu en anledning till att jag så sällan skriver nåt här nuförtiden är att jag börjat känna att jag måste censurera mig själv. Vilket egentligen bara är bullshit, för.... Well, av alla uppenbara skäl. Min blogg, mina ord. Och i fortsättningen ska jag sluta bry mig om vad andra tycker. Igen. Damn straight!

uptight

Idag har jag varit grymt social, artig och modig! Har jagat födelsedagspresenter till mamma i nästan två timmar. Eller ja, jag har fått jaga den ena. En såndäringa liten ljussläckare. Hur kan affärerna bara med att inte ha såna till försäljning förräns framåt första advent?! Tror det var på mitt åttonde försök som jag äntligen fick tag på en. Hos dom där vernrarna. Ja, jösses... Vad ska alla som vill släcka sina ljus med en ljussläckare på sommaren göra?! Mmmpfh! Nåväl, det satt hårt inne där jag köpte den också. Säljaren var säker på att hon sett ett par nere på lagret några dagar tidigare så hon gick ner och kikade men kom upp utan resultat. Efter kortare konferens med kollega(som inte hade nån aning) så sprang hon ner en snabbis till och hade bättre lycka. Snacka om att jag blev överlycklig! Tror dock inte att jag riktigt lyckades förmedla just hur glad jag blev över hennes insats, men det finns ju alltid dagens ros i tidningen, rajt?:D En överlycklig jen är nämligen ungefär lika översvallande som en måttligt road medelsvensson. Jag är verkligen skitdålig på att visa uppskattning eller tacksamhet. Det suger att vara överspänd och känslomässigt handikappad.

Och på tal om känslomässigt handikappade människor. För första gången på iaf två år såg jag idiotexet idag. Han stod passande nog utanför just Jacob's, med dendärjävlapia och ett par andra pundarkompisar. Jösses. Kollade lite extra över axeln när jag slog in portkoden för att se så han inte stod och lurade nånstans. Inte för att jag egentligen tror att han skulle göra det - han har nog redan tillräckligt med villiga offer att trakassera - men ändå. Vill ändå inte att han ska veta vart jag bor nuförtiden. Brr. Människan är vidrig.

a quiet desperation

Jag hoppas verkligen att pensionärsparet i lägenheten ovanför inte använder sig av hörapparater. Med tanke på ljudnivån jag låter 30 seconds to mars sjunga på just nu. För fan. Jag är förbannad och då måste det få komma ut nånstans. Helst hade jag velat sjunga själv, men det här får duga.