onsdag 30 april 2008
tisdag 29 april 2008
slösa sparar
Förhoppningsvis ska jag kunna spara 7000kr av dom pengarna jag fick idag. Fast allvarligt, är det nån som tror att jag skulle klara av att leva på 2000kr i maj? Nej, inte jag iaf. Men jag ska ändå försöka, för det skulle vara skönt att ha lite extra i framtiden. Fast jag är iofs skyldig mina föräldrar en hel del... Nåväl, får prata med dom och se hur mycket dom vill att jag ska betala tillbaka nu. Förhoppningsvis tycker dom att jag kan ta det lite lugnt så att jag kan spara dessa pengar till den eventuella new york-resan som vi småpratat om att göra till hösten. Lägger man till dom 4000kr jag kommer få tillbaka på skatten så är jag ju en bra bit påväg.
Eller så kan jag skita i att spara och sätta sprätt på dom genom att följa med syster till mallorca på torsdag. Men nä, inte ens jag är så galen;)
Eller så kan jag skita i att spara och sätta sprätt på dom genom att följa med syster till mallorca på torsdag. Men nä, inte ens jag är så galen;)
baraföratt
Och ja, ifall nån undrar. Idag har varit en jävligt bra dag för mig, om man ser till mitt mående.
testomgång ett
Har precis provat dricka en modifast choklad, och det var väl lite som att dricka chokladpudding innan den stelnat. Nästa gång ska jag nog försöka dricka den lite långsammare för just nu mår jag en aning illa. Lite typiskt, för jag köpte två paket med choklad igår(man fick 50kr rabatt om man köpte tre paket på en gång). Dessutom köpte jag potatis & purjolök, och den hoppas jag är god. Utöver det har jag provat två av de olika bars'en: toffeesmak och muslibarsen. Måste säga att muslibaren är grymt god. Absolut inget fel på den andra heller, men det känns ju mer nyttigt att äta den sistnämnda;) Det bästa är ju att det är choklad i båda så jag slipper sluta helt med det. Vilket ju är tur med tanke på vilket chokladsug jag kan få ibland. Då är jag verkligen inte att leka med. Så oavsett hur det går med det andra så kommer jag nog fortsätta köpa muslibarsen en lång tid framöver och ha när jag inte orkar laga mat. Eller som mellanmål.
oops
Satan i min gata, mycket varmare än så här behöver det faktiskt inte vara tycker jag. Har rantat på stan i ett par timmar och är alldeles genomvarm nu. Skulle egentligen bara sätta in mina efterlängtade pengar på banken, hämta läkarintyg, gå till apoteket och eventuellt köpa lite mat. Jo, tjena. Det började bra med vårdcentralen och banken, men sen spårade det ur totalt. Kikade i skoaffärer efter enkla sommarskor som man bara stoppar fötterna i, typ ballerina, men hittade inga som lockade. Eller jo, hittade ett par lite stadigare skor på ett ställe men lät bli att köpa. Får tänka efter lite på vad jag verkligen vill ha och behöver. Såg för övrigt i söndags ett par skitsnygga beiga skechers som jag är supersugen på - men så kostar dom 600kr också. Lite väl saftigt för min ekonomi. Men tillbaka till idag, efter skoletande hamnade jag på åhléns och eftersom dom hade klubbdagar nu så passade jag på att köpa lite saker jag funderat på men som egentligen inte är nödvändiga, och vips var jag 470 kr fattigare. Inte riktigt vad jag tänkt mig kanske... Efter det passade jag på att boka tid för synundersökning. Har inte vart iväg sen november 2004 så det var ju kanske lite på tiden. Fick sedan ett sånt där ryck och bestämde mig för att kolla om salongen där jag brukar klippa mig hade nån ledig tid i eftermiddag. Jomenvisst, det fanns en direkt så det var bara att sätta sig ner i stolen. Där gick det 345 kr... Dock var det nio månader sen sist så det behövdes ju verkligen. Fast det var ändå inte så farligt ställt med håret ändå. Är en himla tur att jag aldrig orkar bry mig om att göra nåt mer håret mer än att sätta upp det med en klämma eller tofs så det inte slits lika mycket;)
Hursomhelst, räknade ut att jag igår och idag sammanlagt gjort av med 1500kr ungefär. Fan i hela helvetet så illa det är! Men å andra sidan har jag modifast så jag klarar mig ett tag...
Hursomhelst, räknade ut att jag igår och idag sammanlagt gjort av med 1500kr ungefär. Fan i hela helvetet så illa det är! Men å andra sidan har jag modifast så jag klarar mig ett tag...
kärlek
Lite choklad, cola och 27 dresses och allt känns lite ljusare igen. Att vh1 dessutom har lite bra smak som faktiskt har med edwin mccain's i'll be och duncan sheik's barely breathing på sin lista över 100 bästa låtarna från 90'talet piggade upp lite till. Visst, dom hamnade långt ner, men att dom överhuvudtaget är med tycker jag är lite yay. Bara Dishwalla's counting blue cars som saknades.
måndag 28 april 2008
welcome back, old friend
Det förundrar mig hur lite som krävs för att jag ska trilla ner i det där kolsvarta hålet igen...
elakt
Varför har ingen talat om för mig att Haléns utbud har gått från ugh till åhh?! Hittade massor med toppar som jag skulle vilja ha - istället för alla dom där dyra jag köpte på jersey. Åh, så dum man kan vara ibland! Får verkligen räkna på om jag inte ska kunna unna mig ett par grejer därifrån när jag fått mina pengar.
panic, panic...
Sådärja, nu är sjukskrivningen förlängd två månader, recept skickat till apoteket och nån gång i maj kan jag gå till vårdcentralen och ta ett nytt blodprov för att se hur det gått med b12-frossan. Nu är det bara att på allvar börja fasa för att brevet från psyk ska dimpa ner i brevlådan vilken dag som helst. Får verkligen ångest av tanken på att behöva gå dit. Att ta tag i mig själv. Kämpa. Anses må bättre än jag egentligen gör och kastas ut i kylan igen.
inte klokt
Alltså, jag är verkligen helt väck idag. När pappa skjutsade hem mig så undrade jag varför han svängde av så tidigt som han gjorde från göteborgsvägen, för jag var helt inne på att jag fortfarande bodde kvar i min gamla lägenhet. Sen nu på apoteket så skulle jag fylla i en sån där ansökan om ett sånt där pluskort, och tro fan om jag inte skrev fel adress! Gatan blev rätt, men siffrorna... Jösses, första gången blev alla siffror och bokstaven fel, andra gången blev bara bokstaven fel och på tredje försöket fick jag äntligen allt rätt. Herregud, vad är det för fel på mig?! Det är ju faktiskt hela åtta månader sen jag flyttade!
Men det är samma sak när jag t ex är på vårdcentralen. Då brukar dom alltid fråga om adressen dom har i systemet är rätt, och varenda jävla gång säger jag att nej, ni har fel adress - bara för att i nästa stund inse att det är jag som är alldeles vilse i pannkakan och inte har nån som helst jävla koll. Det är inte bara pinsamt utan riktigt jobbigt.
Det känns som att det är nåt fel på min hjärna idag, den är inte alls som vanligt. Det i kombination med att jag på senare tid haft en yrsel som känns annorlunda mot den jag brukar ha gör mig lite orolig. Ja, man är ju inte hypokondriker för intet. Hoppas verkligen doktorn tycker att det är dags att jag kommer in och tar ett blodprov snart och ser om det hänt nåt på b12-fronten. Tycker att det burrar och domnar och somnar lite här och var i extremiteterna(nej jag vet, man ska inte använda sig av fina ord man inte behärskar i uttal/stavning - men jag gör det ändå;) och det är ju lite läskigt. Fast det kan ju också bero på att blodet inte åker runt riktigt så snabbt och kraftfullt som det borde...
Men det är samma sak när jag t ex är på vårdcentralen. Då brukar dom alltid fråga om adressen dom har i systemet är rätt, och varenda jävla gång säger jag att nej, ni har fel adress - bara för att i nästa stund inse att det är jag som är alldeles vilse i pannkakan och inte har nån som helst jävla koll. Det är inte bara pinsamt utan riktigt jobbigt.
Det känns som att det är nåt fel på min hjärna idag, den är inte alls som vanligt. Det i kombination med att jag på senare tid haft en yrsel som känns annorlunda mot den jag brukar ha gör mig lite orolig. Ja, man är ju inte hypokondriker för intet. Hoppas verkligen doktorn tycker att det är dags att jag kommer in och tar ett blodprov snart och ser om det hänt nåt på b12-fronten. Tycker att det burrar och domnar och somnar lite här och var i extremiteterna(nej jag vet, man ska inte använda sig av fina ord man inte behärskar i uttal/stavning - men jag gör det ändå;) och det är ju lite läskigt. Fast det kan ju också bero på att blodet inte åker runt riktigt så snabbt och kraftfullt som det borde...
Drygt
Men åh, så drygt. Igår började det plötsligt stå att det bara gick att ringa nödsamtal på mobilen. Jaja, tänkte jag och trodde det skulle försvinna av sig självt när vaddetnuvar blivit fixat. Icke då. Stod likadant när jag vaknade idag och jag bestämde mig då för att åka hem från orust redan idag, eftersom min doktor ska ringa i eftermiddag och jag bett henne ringa mobilen. När jag väl kommit hem och det fortfarande stod samma sak kom jag mig äntligen för att prova att stänga av mobilen och se om det skulle funka när den satts på igen - och det gjorde det naturligtvis. Gah. Så nu sitter jag i stan på årets hittills varmaste dag istället för att kunna sitta på altanen och gunga hammock och läsa. Det är fanimej inte roligt att vara så korkad som jag är.
Menmen, nu ska jag passa på att gå till apoteket och köpa lite mer modifast så jag har imorn och på dagen på onsdag. Så jag slipper laga mat, om jag inte alldeles jättegärna vill det. Yay;)
Menmen, nu ska jag passa på att gå till apoteket och köpa lite mer modifast så jag har imorn och på dagen på onsdag. Så jag slipper laga mat, om jag inte alldeles jättegärna vill det. Yay;)
söndag 27 april 2008
p som i...
...P-spruta? Ja, för nu har jag återigen blivit förvirrad och rådvill när det gäller vilket preventivmedel jag ska prova härnäst. Det är fyra konkurrenter på banan: p-spruta, p-stav, hormonspiral och minipiller/cerazette. Alla dessa har två gemensamma, vanliga, biverkningar, nämligen humörsvängningar/nedstämdhet och oregelbundna blödningar. Det är naturligtvis den första biverkningen som oroar mig mest, med tanke på att jag har (rejäla) anlag för depression. Det jag är mest inne på just nu är faktiskt p-sprutan. Jag vill verkligen bli av med mina blödningar helt och det känns som att det är smidigast att uppnå med sprutan - även om det tydligen ska gå att bli helt blödningsfri fortare med p-staven. Dock känns det som att det skulle vara besvärligare blödningar med stav, så.. Ja, det är ju förstås bara min tolkning av det jag läst. Spiralen går bort lite eftersom jag inte har fast förhållande och den ökade infektionsrisken. Piller är jag ju trött på, och riktigt dålig på att ta vid samma tidpunkt varje dag, så det skulle kännas ganska otryggt - även om man med cerazette sägs ha 12 timmars "felmarginal" istället för övriga minipillers 3 timmar.
Det andra som talar för p-spruta är ju att man kan slippa ägglossningen upp till ett år efter man slutat med sprutorna. Tänk så härligt! Speciellt för mig som inga barn tänker skaffa någonsin. Dock finns det en ganska rejäl negativ biverkning och det är ökad (risk för) benskörhet. Jag som redan i dagsläget bör ha rejält sköra ben eftersom jag antagligen inte fått i mig tillnärmelsevis tillräckligt med kalcium under de år då det räknas - samt är väldigt inaktiv. Visserligen är ju det sistnämnda något jag ska ändra på vilken dag som helst nu, men iaf.*s*
Nåväl, måste försöka komma ihåg att ringa barnmorskan imorn så att jag kanske kan få en tid innan mottagningen ska flyttas till dalaberg. Drygt att behöva åka buss sen, när man i dagsläget bor i huset mittemot. Fast ja, blir det spruta så är det ju nåt jag får göra fyra gånger om året iaf.
Det andra som talar för p-spruta är ju att man kan slippa ägglossningen upp till ett år efter man slutat med sprutorna. Tänk så härligt! Speciellt för mig som inga barn tänker skaffa någonsin. Dock finns det en ganska rejäl negativ biverkning och det är ökad (risk för) benskörhet. Jag som redan i dagsläget bör ha rejält sköra ben eftersom jag antagligen inte fått i mig tillnärmelsevis tillräckligt med kalcium under de år då det räknas - samt är väldigt inaktiv. Visserligen är ju det sistnämnda något jag ska ändra på vilken dag som helst nu, men iaf.*s*
Nåväl, måste försöka komma ihåg att ringa barnmorskan imorn så att jag kanske kan få en tid innan mottagningen ska flyttas till dalaberg. Drygt att behöva åka buss sen, när man i dagsläget bor i huset mittemot. Fast ja, blir det spruta så är det ju nåt jag får göra fyra gånger om året iaf.
agadoo-doo-doo
Jösses, det var först idag som jag och syster upptäckte att gösta ekman är med i första sällskapsresefilmen! Snacka om att vara lite efter;) Jag lägger sällan märke till såna som figurerar i bakgrunden eller som spelar t ex städerska.
Och ja, jag fick agadoo på hjärnan igårkväll när jag låg och försökte somna. Dock kom jag inte ihåg mer än just agadoo och att det var pineapple och tree med i texten. Haha, den är ju så bra!:D
Och ja, jag fick agadoo på hjärnan igårkväll när jag låg och försökte somna. Dock kom jag inte ihåg mer än just agadoo och att det var pineapple och tree med i texten. Haha, den är ju så bra!:D
weirdass shit
Drömde mycket konstigt inatt. Först delade jag av nån anledning säng med bloggerskan Stina-Lee och hennes sambo. Det var helt sjukt, för det var som att det var nåt övernaturligt över det så att man bara märkte av varann ibland. Eller att man t ex vaknade av att ha blivit sparkad men att det inte fanns nån där. Åh, och så dryga dom var. Riktigt nedlåtande och sa nåt i stil med detta till anna som också var med: "jag vet att jenny är så enkel men att hon inte har några behov." (och ja, precis så var det formulerat, alltså konstigt.) Så jag fick inte ligga och sova alls i sängen - trots att den var min!
Det lustiga med drömmen är ju att jag tycker Stina-Lee verkar vara en urgo tjej - för att inte tala om det faktum att hon figurerar i mina drömmar överhuvudtaget.
Efter det drömde jag att det var stor släkträff/öppet hus här på orust. DEt var massor med folk och jag, som inget hade fått veta om detta i förväg, tyckte det var skitdrygt och höll mig mest på mitt rum. Som av nån anledning var överfyllt med småpojkar i åldern mellan 4-14. Herregud, så störiga dom var! Snokade i min mobil, ringde utlandssamtal från hemtelefonen och var allmänt elaka och jobbiga. Så jag tog ett par av dom i nackskinnet, marscherade ut dom till föräldrarna och gav dom en utskällning för att dom inte hade nån koll på vad barnen höll på med. Och som alltid var det jag som var boven enligt föräldrarna för så kan man ju inte behandla barn, och visst var det så att jag ljög, för inte skulle deras barn kunna beté sig så? Argh. Och mamma skämdes över att jag höll mig undan och var så dryg mot gästerna, samtidigt som jag tyckte att hon fick skylla sig själv som inte gett mig någon förvarning, för allvarligt talat så borde hon ju veta hur jag är vid det här laget? Drygt som satan, och som grädde på moset fick jag sms från micke(drömmer fortfarande här) där det stod att han var tvungen att berätta nåt om nån carolin och bla bla bla.
Inte konstigt att jag känner mig trött och seg efter såna konstigheter.
Det lustiga med drömmen är ju att jag tycker Stina-Lee verkar vara en urgo tjej - för att inte tala om det faktum att hon figurerar i mina drömmar överhuvudtaget.
Efter det drömde jag att det var stor släkträff/öppet hus här på orust. DEt var massor med folk och jag, som inget hade fått veta om detta i förväg, tyckte det var skitdrygt och höll mig mest på mitt rum. Som av nån anledning var överfyllt med småpojkar i åldern mellan 4-14. Herregud, så störiga dom var! Snokade i min mobil, ringde utlandssamtal från hemtelefonen och var allmänt elaka och jobbiga. Så jag tog ett par av dom i nackskinnet, marscherade ut dom till föräldrarna och gav dom en utskällning för att dom inte hade nån koll på vad barnen höll på med. Och som alltid var det jag som var boven enligt föräldrarna för så kan man ju inte behandla barn, och visst var det så att jag ljög, för inte skulle deras barn kunna beté sig så? Argh. Och mamma skämdes över att jag höll mig undan och var så dryg mot gästerna, samtidigt som jag tyckte att hon fick skylla sig själv som inte gett mig någon förvarning, för allvarligt talat så borde hon ju veta hur jag är vid det här laget? Drygt som satan, och som grädde på moset fick jag sms från micke(drömmer fortfarande här) där det stod att han var tvungen att berätta nåt om nån carolin och bla bla bla.
Inte konstigt att jag känner mig trött och seg efter såna konstigheter.
lördag 26 april 2008
goddammit!
Att allt jämt ska stå och falla med pengar. Syster ska till mallorca på torsdag, och snacka om att jag blev ganska grön av avund när jag fick veta det. Än värre blev det när hon frågade om jag ville följa med(efter att ha uttryckt denna avund), men det går ju inte. Visst, jag skulle kunna blåsa alla pengar jag kommer få i en klumpsumma för den tid jag varit sjukskriven hittills på det, men det är ju inte direkt smart. Helvete, kan inte jag och mamma få vinna stort på lotto ikväll? Då skulle jag boka resa på stört, fettjock och allt.
ska vi slå vad?
Åh, det kliar i mina ögon. Märkte det igår kväll när jag kom ut hit till orust. Om det visar sig vara början på pollenallergi så blir jag galen. Har ju syster som drabbades efter att hon passerat 20-sträcket, men jag kan väl få slippa? Tycker liksom det räcker med dom "problem" jag redan har;)
Skulle vara så typiskt nu när jag bestämt mig för att prova linser. Och ja, jag vet att det funkar ändå, men det känns som att det blir lite kaka på kaka med så mycket nytt på en gång. Ehrm. Bortförklaringar, svepskäl, undanflykter...
Skulle vara så typiskt nu när jag bestämt mig för att prova linser. Och ja, jag vet att det funkar ändå, men det känns som att det blir lite kaka på kaka med så mycket nytt på en gång. Ehrm. Bortförklaringar, svepskäl, undanflykter...
lätt som en plätt?
Har små funderingar på att ge min viktminskning en kickstart genom att testa "modifastmetoden". Visserligen lär det ju bli dyrt som satan med tanke på min inte alltför lysande ekonomiska situation, men ändå. Så underbart att slippa laga krånglig mat varje dag. Under tiden ska jag söka efter "rätta" recept med ljus och lykta så att jag inte går upp allting efteråt igen. Naturligtvis blir det dagliga promenader och försök att bygga upp konditionen så jag kan börja springa, utöver bättre kost. Sen är jag lite nyfiken på det här med vibrationsträning. Är det nån som läser som har provat det? Är det så bra som det påstås? För det låter ju verkligen för bra för att vara sant. Och att bara behöva hålla på i en kvart låter väldigt lockande för min del eftersom jag ju hatar motion nuförtiden;) Men ja, det gäller ju att hitta ett ställe att göra det på där man slipper vara mitt bland folk. Vet att det finns på westcoast, men dit lär jag ju inte gå. Det skulle ju isåfall vara om jag blev autogiromedlem och på så vis fick tillgång till lokalerna dygnet runt. Tvivlar på att det är så värst mycket folk där mitt i natten till exempel;)
fredag 25 april 2008
chasing daylight
Har precis sett senaste avsnittet av grey's anatomy och jag säger bara tack gode gud för att jag vet varthän det barkar. Eller kanske snarare, tack gode gud för att det barkar åt det håll jag vill. Och jäklar vad jag gillar lexie nuförtiden. Vänskapen mellan henne och george är nästan lika mysig som den som förr fanns mellan honom och izzie. Och ja, jag är ett stenhårt gizzie-fan och har varit det sen säsong ett, men... Ja, vi får väl se hur det blir där.
Sitter annars mest och lyssnar på sister hazel's chasing daylight-skiva och minns och ägnar mig åt självömkan och deppar över förlorad kärlek. Den skivan är så jäkla bra! Som t ex:
"Life got in the way"
We knew it all from a little thing
It was everything in our first minute
And it took us to another place
Yeah another place and we fell in it
How dare you not remember
How dare you walk away
We adored every little thing
Every little thing would leave us breathless
Every dawn spelled another day
And in another day we weren't so restless
How dare you not remember
How dare you walk away
And I wanted you so much
Just like I do right now
I wanted us to be the one the poets write their books about
I wanted it to last
I wanted to grow old
But life got in the way
We walked around in a heavy haze
We were stuck in days of so much warring
We got lost in a tricky maze
Yeah a tricky maze that was so scarring
How come you can't remember
How dare you walk away
Then you start to add the little things
Add the little things and trip the mighty
Now we got a little bitter thing
A little bitter thing that grew like ivy
And how dare you not remember
How dare you walk away
And apathy grows quietly where rapture used to fly
And promises and certainty have left love here to die
Won't you stay and don't let this one fall away
Yeah well life got in the way...
Sitter annars mest och lyssnar på sister hazel's chasing daylight-skiva och minns och ägnar mig åt självömkan och deppar över förlorad kärlek. Den skivan är så jäkla bra! Som t ex:
"Life got in the way"
We knew it all from a little thing
It was everything in our first minute
And it took us to another place
Yeah another place and we fell in it
How dare you not remember
How dare you walk away
We adored every little thing
Every little thing would leave us breathless
Every dawn spelled another day
And in another day we weren't so restless
How dare you not remember
How dare you walk away
And I wanted you so much
Just like I do right now
I wanted us to be the one the poets write their books about
I wanted it to last
I wanted to grow old
But life got in the way
We walked around in a heavy haze
We were stuck in days of so much warring
We got lost in a tricky maze
Yeah a tricky maze that was so scarring
How come you can't remember
How dare you walk away
Then you start to add the little things
Add the little things and trip the mighty
Now we got a little bitter thing
A little bitter thing that grew like ivy
And how dare you not remember
How dare you walk away
And apathy grows quietly where rapture used to fly
And promises and certainty have left love here to die
Won't you stay and don't let this one fall away
Yeah well life got in the way...
Den låten är bara så...åhhh.
scary stuff
Men hey, jag kommer inte alls ihåg att jag använde mig av ordet "browsa" igår när jag skrev om jersey. Hur gick det till? Så där säger jag ju aldrig, och inte tänker jag så heller. Så kan det gå när inte haspen är på.
Jao
Ni får ursäkta alla stavfel och liknande i nedanstående inlägg. Orkar inte läsa igenom rätta till alla fel, så det får vara.
Annars har det inte hänt mycket under de dryga två veckor som gått sedan jag kom hem. Har i syfte att minska på soleksemen denna sommar införskaffat betakarotentabletter som jag hoppas ska kunna göra lite skillnad, samt lotion med solskyddsfaktor 30. Så trots att jag varit ute mellan 1,5-4 timmar dessa soliga dagar här hemma så har jag inte fått så värst mycket färg. Å andra sidan har jag nog inte fått några nya soleksem heller, så so far so good. Hoppas att det ska räcka så här för att slippa det vidriga kliandet. I annat fall får jag nog besöka en hudläkare inför nästa sommar för att se om det finns några tabletter jag kan få eller om det kanske till och med behövs ljusterapi för att härda huden. Jag får nämligen även lite eksem i ansiktet och det ska tydligen vara ganska sällsynt, eftersom det är den kroppsdelen som utsätts för solstrålar året runt. Men som sagt, jag försöker med det här och hoppas på det bästa.
Annars har det inte hänt mycket under de dryga två veckor som gått sedan jag kom hem. Har i syfte att minska på soleksemen denna sommar införskaffat betakarotentabletter som jag hoppas ska kunna göra lite skillnad, samt lotion med solskyddsfaktor 30. Så trots att jag varit ute mellan 1,5-4 timmar dessa soliga dagar här hemma så har jag inte fått så värst mycket färg. Å andra sidan har jag nog inte fått några nya soleksem heller, så so far so good. Hoppas att det ska räcka så här för att slippa det vidriga kliandet. I annat fall får jag nog besöka en hudläkare inför nästa sommar för att se om det finns några tabletter jag kan få eller om det kanske till och med behövs ljusterapi för att härda huden. Jag får nämligen även lite eksem i ansiktet och det ska tydligen vara ganska sällsynt, eftersom det är den kroppsdelen som utsätts för solstrålar året runt. Men som sagt, jag försöker med det här och hoppas på det bästa.
torsdag 24 april 2008
jersey 2008
Okej, jerseyresan.
Var ganska rejält nervös fredagen innan vi skulle åka, men ju närmare avresedagen ju mindre ångest och nervosistet. Kvällen innan var det sådär så jag riktigt undrade vad fanken som skulle komma att komma i vägen för själva resan, för inte kunde jag väl vara så himla lugn inför första flygningen efter incidenten sommaren -99?! Sov 4-5 timmar den natten - vilket var ganska normalt med tanke på att jag gick upp sju istället för runt 12-tiden. Var inte heller då särskilt spänd men tänkte att det nog var bäst att ta en sobril, omutifallatt. Kom fram till flygplatsen, checkade in, sa hej då till syster som följt med för att ta bilen hem, fikade och gick sen igenom säkerhetskontrollen. Ha, en himla tur att jag kom ihåg att lägga allt som skulle kunna ge utslag i min ryggsäck - som t ex min läkerol-ask med en nödsobril i;) Måttligt kul att stå där och behöva förklara att nej det är inte knark. Eller jo, fast inte olaglig för mig att inneha.
Det var fortfarande dimmigt så naturligtvis blev flyget iaf 45 minuter försenat, men under tiden fick vi underhållning i form av att passagerare som skulle flyga till spanien fick sitt plan omdirigerat till landvetter och av nån anledning tvingades gå på och av bussen som skulle ta dom dit en sisådär 3 gånger. Dessutom satt det tre affärsmän bredvid mig och mamma som pratade om olika incidenter dom hört talas om och själva varit med om när det gäller flygning. Kändes verkligen jättebra för mig att lyssna på deras historier. Verkligen. Ehrm.:D
Eftersom vi skulle flyga med ryanair, och man inte får bestämda sittplatser, så skickade vi mamma i förväg för att få tag på en rad åt oss. Hade "turen" att hamna vid bakre delen av vingen så jag kunde efter starten fokusera på dess lutning för att se så vi faktiskt fortsatte uppåt och inte helt plötsligt började åka åt fel håll;) Minns hur jag förundrades över hur lätt jag fick mig själv att gå på planet - trots lugnande. I trappen upp till planet så tittade jag på mina fötter och kunde liksom inte riktigt fatta att jag gjorde det jag gjorde. Utan att skaka okontrollerat eller kvida.;) Väl uppe i luften hade vi bra väder - om än en hel del läskiga luftgropar - så vi var framme på 1h 40 min istället för dom dryga två timmar som står i tidtabellen(jäkla bra att dom tar till i överkant där). Efter en evighetspromenad kom vi fram till passkontrollen som gick fort och väl igenom så kom väskorna med en gång. Efter det var det dags att skaffa tågbiljetter för transfern till gatwick, vilket tog lite extra tid då tjejen som hjälpte oss ville vara extra snäll och kolla om man fick specialpris om man var en grupp på tre. Det fick man inte, och dör försvann tio minuter av våra liv. Men som sagt, det var ju snällt tänkt av henne. Så blev det tåg till tottenham hale, tunnelbana till victoria station(snacka om att jag ville hoppa av vid oxford circus istället för att fortsätta) där vi passade på att äta lunch. Såg även ett krispy krème(sp?)-stånd men nån munk därifrån hann inte införskaffas. Från victoria station vart så tåg till gatwick. Vi var framme i alldeles lagom tid och hade ungefär en halvtimme på oss att kolla runt i taxfreebutikerna. Kom därifrån med två böcker, samt två urskön animal-tshirts för bara £20.
Tog här nånstans sobril nummer två, även den just in case. Mådde ganska illa när vi klivit av planet på stansted så jag tyckte det kändes enklast att ta ännu ett piller.
Flög med flybe till jersey och dom kör med hyfsat stora plan. Där satt jag faktiskt vid fönstret och vågade titta ut riktigt mycket! Har annars liksom fått för mig att om jag sitter och tittar ut så kommer planet tippa över.;) Den flygningen tog bara 35 minuter istället för tidtabellens timme så vi var inte så jättehögt upp i luften, utan det gick att se land/hav hela tiden utan problem. Och jag måste säga att en flygning på den höjden och längden är alldeles optimal för mig! Ingen sidvind vid landningen så allt flöt på bra och jag slapp en repetition av förra jerseyflygningen.
Tog taxi till anna & shaun men fick stanna två gånger för att hitta ställe att köpa öl och cola som vi lovat att ta med till maten. Väl där togs vi emot av shaun och hans två döttrar, och anna kom hem en halvtimme senare ungefär. Vid halv åtta kördes barnen hem till mamman och efter det var det äntligen dags för mat. Potatisgratäng och lammfiléer. Som vanligt åt jag som en gris:D Mor och far gick och la sig tidigt och efter det satte jag mig i tv-rummet med anna och shaun och kollade på most haunted och käkade på godiset som anna fått med hemifrån.
På onsdagen mådde jag rätt dåligt med huvudvärk och illamående - och anna också - så vi tog en lugn och slapp dag i soffan. Hur skönt som helst och jag är glad över att vi hann med sån kvalitetsensamtid. Det är ju jag och anna i ett nötskal.
På torsdagen var anna tillbaka på jobbet och jag, mamma och pappa knallade på förmiddagen iväg till grève de lecq för att äta lunch. Det går som stigar på bergen utmed kusten som binder samman "byarna" med bra stränder och så. En timme åt varje håll, och ganska så gassande sol så jag var en aning varm när vi var tillbaka hos anna. Slappade ett tag innan det var dags att åka in till stan och möta upp anna efter jobbet för att gå och äta. Var tillbaka hos anna redan strax efter åtta så det blev ännu en lugn kväll farmför teven. Denna gången trängdes vi alla fem så det blev att jag och anna, som kom sist, fick sitta på golvet. Dom har inte ens köksstolar till fem pers så shaun satt på pappas resväska när vi åt hos dom:D
Fredag flyttade jag och mamma till ett guesthouse på eftermiddagen för det var shauns tur att ha barnen den helgen. Detta var den absolut finaste och varmaste dagen vi var där. På förmiddagen var det egentligen tänkt att vi skulle gå stigen åt andra hållet, till Plémont, för att äta lunch där men jag hade sån träningsvärk sen dagen innan så jag stannade hemma. Satt i solen i 45 minuter, och jäklar vad det tog. Rosa näsa och kinder och finfina t-shirtränder på överarmarna. Ocn en jäkla massa soleksem på överarmarna. Ja, dom syns faktiskt lite fortfarande.
Efter att ha checkat in på Seawold tog vi bussen till stan och jag fick för första gången denna resa besöka bokhandlarna. Fast fick avbryta äventyret ganska tvärt inne på wh Smith då jag plötsligt blev rejält yr. Det var riktigt otäckt faktiskt. Mamma sprang in på wolworths och köpte mig en snickers och sen gick vi vidare mot howard davies park för lite eftermiddagsfika i väntan på att anna skulle sluta jobba. Gillar verkligen den parken, men eftersom vi var där så tidigt så hade nästan inga rosor slagit ut. Det är alldeles fantastiskt där i mitten på juni.
Denna kväll bestämde vi oss för att åka till St Aubin och äta och som vanligt när jag är med så hamnade vi på bon viveur. Inte för att det egentligen är nåt speciellt med det stället - och sist var det ganska förfärligt högljutt och jobbigt - men det är tryggt och välbekant och jag vet att där finns mat jag gillar. Och det är kul att se vilka servitörer som fortfarande jobbar där. Drickapojken har i år uppgraderats till fullvärdig servitör. Inte illa;)
Det blev återigen en tidig kväll, men jag och mamma fick oss iaf en 20-minuterspromenad till guesthouset. Slötittade lite på tv innan vi la oss vid 10-snåret.
På lördagen tog jag och mor en promenad in till stan(=st Helier) och det tog oss nästan en timme för jag var fortfarande rejält mör efter torsdagens "klättrande". (Ja, jag är hur klen som helst!) Gick runt och kikade lite efter present till linn medan vi väntade på att klockan skulle bli tolv så jag kunde spendera annas lunchrast med henne, och mamma mötte upp pappa som kom med bussen. Vi gick runt en stund(jag köpte fler böcker) och sen blev det en sanbbis på mcdonalds så anna kunde få i sig lite mat. Efter det följde jag med henne tillbaka till jobbet där jag mötte upp mor och far och vi gick och åt på king's. Det är ännu ett sånt där måste-ställe att äta på när jag är där. En halv kyckling, massa pommes och sallad senare vart jag rejält mätt och vi gick mot busstationen för att ta en av "färg-turerna" som kör runt på ön, då vädret inte var nåt att hurra för. Dock har dom gjort om det så istället för att köra en rundtur så kör dom till ett ställe och sen samma väg tillbaka. Lite drygt, men istället har dom gjort så att två turer vänder på samma ställe så det var bara att hoppa på den andra och på så vis få se nåt nytt på tillbakavägen. Vi åkte runt i ungefär 1,5 timme och jag tyckte det var jättetrevligt. Vi åkte på ställen där jag aldrig varit innan så det var kul att få se lite mer.
På kvällen åt vi på Landmark('s?)Inn med anna, shaun och barnen. Åh, drygare ställe får man leta efter. Där finns ett lekrum så det kryllade ju av barn, och dom kunde ju naturligtvis inte lämna lekandet i det där rummet så det härjades och tjoades så jag höll på att bli tokig.(Ja, jag är överkänslig mot barn!) Dessutom var jag fortfarande ganska proppmätt efter lunchen så jag fick lämna ungefär hälften av maten. Första gången det hänt på en restaurang av annan anledning än att jag inte tyckt om det. Men eftersom det hela drog ut lite på tiden så lyckades jag klämma ner en bit chokladkaka och glass till efterrätt som ajg delade med anna. För det finns två saker jag inte kan låta bli på restaurang, oavsett: vitlöksbröd och dessert - helst banana split;) Det är fanimej inte underligt att jag kom hem till +1,5 kg på vågen!
Efter frukosten på söndagen, på väg till rummet, tittade vi ut genom fönstret och såg att det minsann snöade ute! Lite coolt att få se snö där, det känns så otippat. Speciellt som man på fredagen gick runt i t-shirt och grejer. Hursomhelst, mor och far åkte iväg på egen hand denna dag och jag tillbringade hela förmiddagen sovandes. Käkade en snickers till lunch och tog sen bussen in till stan för att träffa anna och sen gå vidare till bion. Vi såg 27 dresses och jag måste erkänna att det är en film helt i min smak. Lite smårolig romantisk komedi som är totalt superklyschig och förutsägbar. Katherine Heigl funkar bra i den typen av roller och jag hade inte ens nåt emot James Marsden. Efteråt sammanstrålade vi med mor och far i foajén, där vi sedan lämnade anna att vänta på shaun och barnen som var och såg en annan film, medan vi gick och - ja just det! - åt. Det blev mitt första besök på bella italia och jag kan inte säga att det var nåt fel på det stället. Som omväxling så blev det äppelpaj med vaniljsås till efterrätt.;)
Tror inte vi gjorde nåt efter det utan åkte "hemåt", som vanligt. Det kom återigen en del flingor när vi satt på bussen och alla blev som helt hänförda. Stämningen i bussen höjdes rejält.
Måndagen, tillika sista dagen på ön, tillbringade jag och anna(som var ledig) på stan på förmiddagen. Men jag var sansad och blev bara fyra t-shirts "rikare", innan vi bestämde oss för att ha fått nog och gick för att handla mat till kvällen. Naturligvis lyckades vi glömma att köpa cola, så jag erbjöd mig att springa och göra det. Alldeles själv. Det ni, det är inte illa för en liten jen att våga göra utomlands.
Vi hade hoppats på att få lite ensamtid igen hemma hos anna på eftermiddagen men det visade sig att föräldrarnas promenerande redan var slut. Men det sket vi lite i och drog igång pippi på de sju haven på datorn och halvsov i soffan resten av eftermiddagen.
Åt där på kvällen och sen tog jag och mor en taxi tillbaka till guesthouset strax efter åtta-snåret, betalade för vistelsen och satte sen igång med att packa. Kan tala om att det var på håret att jag fick igen min väska - trots att jag gett mamma ett par böcker att ha i sin väska.
Vaknade på tisdagen utan större nervositet för hemresan men tog såklart piller iaf. Efter att ha mött upp pappa på flygplatsen strax efter halv tio checkade vi in och började browsa lite i taxfreebutikerna. Inte för att dom har så mycket, men det blev ett par solglasögon till mig iaf. Ur Ray Bans barnkollektion;) Jepp, jag har ett barnsligt litet huvud, vilket gör det jäkligt svårt att hitta bågar som passar på vuxenavdelningarna.
Flygningen till london gick även den bra - tog 40 minuter denna gång - och för första gången i mitt liv så satt jag inte och krampaktigt höll i mig i armstöden när vi lyfte. Det tyckte jag var duktigt gjort av mig;) Väl på gatwick så fick vi vänta i en hel evighet innan våra väskor blivit avlastade, så det var bara att ta första bästa tåg mot victoria station. Inte heller denna gång hanns det med nåt krispy krème-besök(jag ville ju få lekt stephanie plum!), däremot åt vi på riktig restaurang så jag fick klämt i mig resans sista vitlöksbröd och dessert. Yay!:D
Eftersom det var mitt i lunchrusningen så var det smockat på tunnelbanan, men jag lyckades ändå få sitta ner dom sista stationerna. Väl på Tottenham Hale fick vi beskedet att tåget vidare till stansted var försenat. En dryg stunds väntande senare gick vi på tåget, bara för att när vi var 10-15 minuter från flygplatsen bli ståendes en bit ifrån en station. En kvart senare rullade vi in på stationen och fick beskedet att vi därifrån skulle tvingas byta till buss sista vägen för det var nåt fel på tåget. Jag, mor och far hoppade ut ganska omgående och gick raskt mot bussarna medan många andra satt kvar på sina platser i tåget. Uppenbarligen så är det inte alla som lyssnar på vad dom säger i högtalarna - vilket inte är så konstigt eftersom man bara hör vad dom säger sisådär var sjunde gång. Hursomhelst, vi satte oss längst bak i bussen, där jag fick sitta med benen i kors ovanpå min resväska för att det skulle få plats två tjejer på sätet mitt emot. Lustigt nog så visade dom sig vara svenskar dom också. Där bak satt även en stackars grabb som var på väg till stansted för att göra sin första dag som flygvärd(eller vad det nu heter). När vi var framme hade han 15 minuter på sig innan flyget gick. Jag undrar så om han hann i tid? Hoppas det, för vilket skitsätt att börja sitt nya jobb på.
För oss var det ingen större brådska för att hinna med planet, vilket var tur för det tog en jäkla tid att checka in. Rejält lång kö och dessutom var det supervarmt. Pga detta hanns det inte med att kikas i några butiker - vilket var lika bra då jag inte hade några pengar kvar. Även detta flyget blev försenat, men eftersom själva flygningen bara tog 1h och 20 min så var vi bara ett par minuter sena till göteborg. Men det grämde mig lite för jag vill ju få höra den där fanfaren dom spelar när ett plan är i tid;)
Allt som allt så var det en trevlig resa, och jag finner mig plötsligt toklängta tills nästa gång jag får ut och flyga. Så nu hoppas jag verkligen på att det ska kunna bli en resa till värmen med..ja. Att drömma går ju;)
Var ganska rejält nervös fredagen innan vi skulle åka, men ju närmare avresedagen ju mindre ångest och nervosistet. Kvällen innan var det sådär så jag riktigt undrade vad fanken som skulle komma att komma i vägen för själva resan, för inte kunde jag väl vara så himla lugn inför första flygningen efter incidenten sommaren -99?! Sov 4-5 timmar den natten - vilket var ganska normalt med tanke på att jag gick upp sju istället för runt 12-tiden. Var inte heller då särskilt spänd men tänkte att det nog var bäst att ta en sobril, omutifallatt. Kom fram till flygplatsen, checkade in, sa hej då till syster som följt med för att ta bilen hem, fikade och gick sen igenom säkerhetskontrollen. Ha, en himla tur att jag kom ihåg att lägga allt som skulle kunna ge utslag i min ryggsäck - som t ex min läkerol-ask med en nödsobril i;) Måttligt kul att stå där och behöva förklara att nej det är inte knark. Eller jo, fast inte olaglig för mig att inneha.
Det var fortfarande dimmigt så naturligtvis blev flyget iaf 45 minuter försenat, men under tiden fick vi underhållning i form av att passagerare som skulle flyga till spanien fick sitt plan omdirigerat till landvetter och av nån anledning tvingades gå på och av bussen som skulle ta dom dit en sisådär 3 gånger. Dessutom satt det tre affärsmän bredvid mig och mamma som pratade om olika incidenter dom hört talas om och själva varit med om när det gäller flygning. Kändes verkligen jättebra för mig att lyssna på deras historier. Verkligen. Ehrm.:D
Eftersom vi skulle flyga med ryanair, och man inte får bestämda sittplatser, så skickade vi mamma i förväg för att få tag på en rad åt oss. Hade "turen" att hamna vid bakre delen av vingen så jag kunde efter starten fokusera på dess lutning för att se så vi faktiskt fortsatte uppåt och inte helt plötsligt började åka åt fel håll;) Minns hur jag förundrades över hur lätt jag fick mig själv att gå på planet - trots lugnande. I trappen upp till planet så tittade jag på mina fötter och kunde liksom inte riktigt fatta att jag gjorde det jag gjorde. Utan att skaka okontrollerat eller kvida.;) Väl uppe i luften hade vi bra väder - om än en hel del läskiga luftgropar - så vi var framme på 1h 40 min istället för dom dryga två timmar som står i tidtabellen(jäkla bra att dom tar till i överkant där). Efter en evighetspromenad kom vi fram till passkontrollen som gick fort och väl igenom så kom väskorna med en gång. Efter det var det dags att skaffa tågbiljetter för transfern till gatwick, vilket tog lite extra tid då tjejen som hjälpte oss ville vara extra snäll och kolla om man fick specialpris om man var en grupp på tre. Det fick man inte, och dör försvann tio minuter av våra liv. Men som sagt, det var ju snällt tänkt av henne. Så blev det tåg till tottenham hale, tunnelbana till victoria station(snacka om att jag ville hoppa av vid oxford circus istället för att fortsätta) där vi passade på att äta lunch. Såg även ett krispy krème(sp?)-stånd men nån munk därifrån hann inte införskaffas. Från victoria station vart så tåg till gatwick. Vi var framme i alldeles lagom tid och hade ungefär en halvtimme på oss att kolla runt i taxfreebutikerna. Kom därifrån med två böcker, samt två urskön animal-tshirts för bara £20.
Tog här nånstans sobril nummer två, även den just in case. Mådde ganska illa när vi klivit av planet på stansted så jag tyckte det kändes enklast att ta ännu ett piller.
Flög med flybe till jersey och dom kör med hyfsat stora plan. Där satt jag faktiskt vid fönstret och vågade titta ut riktigt mycket! Har annars liksom fått för mig att om jag sitter och tittar ut så kommer planet tippa över.;) Den flygningen tog bara 35 minuter istället för tidtabellens timme så vi var inte så jättehögt upp i luften, utan det gick att se land/hav hela tiden utan problem. Och jag måste säga att en flygning på den höjden och längden är alldeles optimal för mig! Ingen sidvind vid landningen så allt flöt på bra och jag slapp en repetition av förra jerseyflygningen.
Tog taxi till anna & shaun men fick stanna två gånger för att hitta ställe att köpa öl och cola som vi lovat att ta med till maten. Väl där togs vi emot av shaun och hans två döttrar, och anna kom hem en halvtimme senare ungefär. Vid halv åtta kördes barnen hem till mamman och efter det var det äntligen dags för mat. Potatisgratäng och lammfiléer. Som vanligt åt jag som en gris:D Mor och far gick och la sig tidigt och efter det satte jag mig i tv-rummet med anna och shaun och kollade på most haunted och käkade på godiset som anna fått med hemifrån.
På onsdagen mådde jag rätt dåligt med huvudvärk och illamående - och anna också - så vi tog en lugn och slapp dag i soffan. Hur skönt som helst och jag är glad över att vi hann med sån kvalitetsensamtid. Det är ju jag och anna i ett nötskal.
På torsdagen var anna tillbaka på jobbet och jag, mamma och pappa knallade på förmiddagen iväg till grève de lecq för att äta lunch. Det går som stigar på bergen utmed kusten som binder samman "byarna" med bra stränder och så. En timme åt varje håll, och ganska så gassande sol så jag var en aning varm när vi var tillbaka hos anna. Slappade ett tag innan det var dags att åka in till stan och möta upp anna efter jobbet för att gå och äta. Var tillbaka hos anna redan strax efter åtta så det blev ännu en lugn kväll farmför teven. Denna gången trängdes vi alla fem så det blev att jag och anna, som kom sist, fick sitta på golvet. Dom har inte ens köksstolar till fem pers så shaun satt på pappas resväska när vi åt hos dom:D
Fredag flyttade jag och mamma till ett guesthouse på eftermiddagen för det var shauns tur att ha barnen den helgen. Detta var den absolut finaste och varmaste dagen vi var där. På förmiddagen var det egentligen tänkt att vi skulle gå stigen åt andra hållet, till Plémont, för att äta lunch där men jag hade sån träningsvärk sen dagen innan så jag stannade hemma. Satt i solen i 45 minuter, och jäklar vad det tog. Rosa näsa och kinder och finfina t-shirtränder på överarmarna. Ocn en jäkla massa soleksem på överarmarna. Ja, dom syns faktiskt lite fortfarande.
Efter att ha checkat in på Seawold tog vi bussen till stan och jag fick för första gången denna resa besöka bokhandlarna. Fast fick avbryta äventyret ganska tvärt inne på wh Smith då jag plötsligt blev rejält yr. Det var riktigt otäckt faktiskt. Mamma sprang in på wolworths och köpte mig en snickers och sen gick vi vidare mot howard davies park för lite eftermiddagsfika i väntan på att anna skulle sluta jobba. Gillar verkligen den parken, men eftersom vi var där så tidigt så hade nästan inga rosor slagit ut. Det är alldeles fantastiskt där i mitten på juni.
Denna kväll bestämde vi oss för att åka till St Aubin och äta och som vanligt när jag är med så hamnade vi på bon viveur. Inte för att det egentligen är nåt speciellt med det stället - och sist var det ganska förfärligt högljutt och jobbigt - men det är tryggt och välbekant och jag vet att där finns mat jag gillar. Och det är kul att se vilka servitörer som fortfarande jobbar där. Drickapojken har i år uppgraderats till fullvärdig servitör. Inte illa;)
Det blev återigen en tidig kväll, men jag och mamma fick oss iaf en 20-minuterspromenad till guesthouset. Slötittade lite på tv innan vi la oss vid 10-snåret.
På lördagen tog jag och mor en promenad in till stan(=st Helier) och det tog oss nästan en timme för jag var fortfarande rejält mör efter torsdagens "klättrande". (Ja, jag är hur klen som helst!) Gick runt och kikade lite efter present till linn medan vi väntade på att klockan skulle bli tolv så jag kunde spendera annas lunchrast med henne, och mamma mötte upp pappa som kom med bussen. Vi gick runt en stund(jag köpte fler böcker) och sen blev det en sanbbis på mcdonalds så anna kunde få i sig lite mat. Efter det följde jag med henne tillbaka till jobbet där jag mötte upp mor och far och vi gick och åt på king's. Det är ännu ett sånt där måste-ställe att äta på när jag är där. En halv kyckling, massa pommes och sallad senare vart jag rejält mätt och vi gick mot busstationen för att ta en av "färg-turerna" som kör runt på ön, då vädret inte var nåt att hurra för. Dock har dom gjort om det så istället för att köra en rundtur så kör dom till ett ställe och sen samma väg tillbaka. Lite drygt, men istället har dom gjort så att två turer vänder på samma ställe så det var bara att hoppa på den andra och på så vis få se nåt nytt på tillbakavägen. Vi åkte runt i ungefär 1,5 timme och jag tyckte det var jättetrevligt. Vi åkte på ställen där jag aldrig varit innan så det var kul att få se lite mer.
På kvällen åt vi på Landmark('s?)Inn med anna, shaun och barnen. Åh, drygare ställe får man leta efter. Där finns ett lekrum så det kryllade ju av barn, och dom kunde ju naturligtvis inte lämna lekandet i det där rummet så det härjades och tjoades så jag höll på att bli tokig.(Ja, jag är överkänslig mot barn!) Dessutom var jag fortfarande ganska proppmätt efter lunchen så jag fick lämna ungefär hälften av maten. Första gången det hänt på en restaurang av annan anledning än att jag inte tyckt om det. Men eftersom det hela drog ut lite på tiden så lyckades jag klämma ner en bit chokladkaka och glass till efterrätt som ajg delade med anna. För det finns två saker jag inte kan låta bli på restaurang, oavsett: vitlöksbröd och dessert - helst banana split;) Det är fanimej inte underligt att jag kom hem till +1,5 kg på vågen!
Efter frukosten på söndagen, på väg till rummet, tittade vi ut genom fönstret och såg att det minsann snöade ute! Lite coolt att få se snö där, det känns så otippat. Speciellt som man på fredagen gick runt i t-shirt och grejer. Hursomhelst, mor och far åkte iväg på egen hand denna dag och jag tillbringade hela förmiddagen sovandes. Käkade en snickers till lunch och tog sen bussen in till stan för att träffa anna och sen gå vidare till bion. Vi såg 27 dresses och jag måste erkänna att det är en film helt i min smak. Lite smårolig romantisk komedi som är totalt superklyschig och förutsägbar. Katherine Heigl funkar bra i den typen av roller och jag hade inte ens nåt emot James Marsden. Efteråt sammanstrålade vi med mor och far i foajén, där vi sedan lämnade anna att vänta på shaun och barnen som var och såg en annan film, medan vi gick och - ja just det! - åt. Det blev mitt första besök på bella italia och jag kan inte säga att det var nåt fel på det stället. Som omväxling så blev det äppelpaj med vaniljsås till efterrätt.;)
Tror inte vi gjorde nåt efter det utan åkte "hemåt", som vanligt. Det kom återigen en del flingor när vi satt på bussen och alla blev som helt hänförda. Stämningen i bussen höjdes rejält.
Måndagen, tillika sista dagen på ön, tillbringade jag och anna(som var ledig) på stan på förmiddagen. Men jag var sansad och blev bara fyra t-shirts "rikare", innan vi bestämde oss för att ha fått nog och gick för att handla mat till kvällen. Naturligvis lyckades vi glömma att köpa cola, så jag erbjöd mig att springa och göra det. Alldeles själv. Det ni, det är inte illa för en liten jen att våga göra utomlands.
Vi hade hoppats på att få lite ensamtid igen hemma hos anna på eftermiddagen men det visade sig att föräldrarnas promenerande redan var slut. Men det sket vi lite i och drog igång pippi på de sju haven på datorn och halvsov i soffan resten av eftermiddagen.
Åt där på kvällen och sen tog jag och mor en taxi tillbaka till guesthouset strax efter åtta-snåret, betalade för vistelsen och satte sen igång med att packa. Kan tala om att det var på håret att jag fick igen min väska - trots att jag gett mamma ett par böcker att ha i sin väska.
Vaknade på tisdagen utan större nervositet för hemresan men tog såklart piller iaf. Efter att ha mött upp pappa på flygplatsen strax efter halv tio checkade vi in och började browsa lite i taxfreebutikerna. Inte för att dom har så mycket, men det blev ett par solglasögon till mig iaf. Ur Ray Bans barnkollektion;) Jepp, jag har ett barnsligt litet huvud, vilket gör det jäkligt svårt att hitta bågar som passar på vuxenavdelningarna.
Flygningen till london gick även den bra - tog 40 minuter denna gång - och för första gången i mitt liv så satt jag inte och krampaktigt höll i mig i armstöden när vi lyfte. Det tyckte jag var duktigt gjort av mig;) Väl på gatwick så fick vi vänta i en hel evighet innan våra väskor blivit avlastade, så det var bara att ta första bästa tåg mot victoria station. Inte heller denna gång hanns det med nåt krispy krème-besök(jag ville ju få lekt stephanie plum!), däremot åt vi på riktig restaurang så jag fick klämt i mig resans sista vitlöksbröd och dessert. Yay!:D
Eftersom det var mitt i lunchrusningen så var det smockat på tunnelbanan, men jag lyckades ändå få sitta ner dom sista stationerna. Väl på Tottenham Hale fick vi beskedet att tåget vidare till stansted var försenat. En dryg stunds väntande senare gick vi på tåget, bara för att när vi var 10-15 minuter från flygplatsen bli ståendes en bit ifrån en station. En kvart senare rullade vi in på stationen och fick beskedet att vi därifrån skulle tvingas byta till buss sista vägen för det var nåt fel på tåget. Jag, mor och far hoppade ut ganska omgående och gick raskt mot bussarna medan många andra satt kvar på sina platser i tåget. Uppenbarligen så är det inte alla som lyssnar på vad dom säger i högtalarna - vilket inte är så konstigt eftersom man bara hör vad dom säger sisådär var sjunde gång. Hursomhelst, vi satte oss längst bak i bussen, där jag fick sitta med benen i kors ovanpå min resväska för att det skulle få plats två tjejer på sätet mitt emot. Lustigt nog så visade dom sig vara svenskar dom också. Där bak satt även en stackars grabb som var på väg till stansted för att göra sin första dag som flygvärd(eller vad det nu heter). När vi var framme hade han 15 minuter på sig innan flyget gick. Jag undrar så om han hann i tid? Hoppas det, för vilket skitsätt att börja sitt nya jobb på.
För oss var det ingen större brådska för att hinna med planet, vilket var tur för det tog en jäkla tid att checka in. Rejält lång kö och dessutom var det supervarmt. Pga detta hanns det inte med att kikas i några butiker - vilket var lika bra då jag inte hade några pengar kvar. Även detta flyget blev försenat, men eftersom själva flygningen bara tog 1h och 20 min så var vi bara ett par minuter sena till göteborg. Men det grämde mig lite för jag vill ju få höra den där fanfaren dom spelar när ett plan är i tid;)
Allt som allt så var det en trevlig resa, och jag finner mig plötsligt toklängta tills nästa gång jag får ut och flyga. Så nu hoppas jag verkligen på att det ska kunna bli en resa till värmen med..ja. Att drömma går ju;)
tisdag 8 april 2008
jersey bra men hemma bäst
Så himla skönt att vara tillbaka på orust igen. Ännu skönare blir det att få komma hem imorn och var alldeles ensam ett tag. Förutom i söndags förmiddag har jag bara fått vara ensam på dass och när jag sovit. Det blir lite för mycket tillsammanstid för min del måste jag erkänna. Fast det var faktiskt bara först igår som jag började tycka att det skulle vara skönt att få vara ensam ett tag. Men ändå.
Resan hem gick bra, och har ni tur så kommer det imorn en lite längre redogörelse av alla spännande saker jag hittat på där borta;)
Resan hem gick bra, och har ni tur så kommer det imorn en lite längre redogörelse av alla spännande saker jag hittat på där borta;)
tisdag 1 april 2008
wahey!
Flygandet gick valdigt mycket battre an jag kunnat dromma om! Dom forsta 15 minutrarna pa varje flygning var vidriga men sen var det ganska okej. Madde ganska illa i london men det gick over igen efter ett tag. Fast nu verkar det vara pa vag tilbaka. Naval, det blir nog bra. Ar himla skont att vara framme iaf.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
