jersey 2008

Okej, jerseyresan.
Var ganska rejält nervös fredagen innan vi skulle åka, men ju närmare avresedagen ju mindre ångest och nervosistet. Kvällen innan var det sådär så jag riktigt undrade vad fanken som skulle komma att komma i vägen för själva resan, för inte kunde jag väl vara så himla lugn inför första flygningen efter incidenten sommaren -99?! Sov 4-5 timmar den natten - vilket var ganska normalt med tanke på att jag gick upp sju istället för runt 12-tiden. Var inte heller då särskilt spänd men tänkte att det nog var bäst att ta en sobril, omutifallatt. Kom fram till flygplatsen, checkade in, sa hej då till syster som följt med för att ta bilen hem, fikade och gick sen igenom säkerhetskontrollen. Ha, en himla tur att jag kom ihåg att lägga allt som skulle kunna ge utslag i min ryggsäck - som t ex min läkerol-ask med en nödsobril i;) Måttligt kul att stå där och behöva förklara att nej det är inte knark. Eller jo, fast inte olaglig för mig att inneha.
Det var fortfarande dimmigt så naturligtvis blev flyget iaf 45 minuter försenat, men under tiden fick vi underhållning i form av att passagerare som skulle flyga till spanien fick sitt plan omdirigerat till landvetter och av nån anledning tvingades gå på och av bussen som skulle ta dom dit en sisådär 3 gånger. Dessutom satt det tre affärsmän bredvid mig och mamma som pratade om olika incidenter dom hört talas om och själva varit med om när det gäller flygning. Kändes verkligen jättebra för mig att lyssna på deras historier. Verkligen. Ehrm.:D
Eftersom vi skulle flyga med ryanair, och man inte får bestämda sittplatser, så skickade vi mamma i förväg för att få tag på en rad åt oss. Hade "turen" att hamna vid bakre delen av vingen så jag kunde efter starten fokusera på dess lutning för att se så vi faktiskt fortsatte uppåt och inte helt plötsligt började åka åt fel håll;) Minns hur jag förundrades över hur lätt jag fick mig själv att gå på planet - trots lugnande. I trappen upp till planet så tittade jag på mina fötter och kunde liksom inte riktigt fatta att jag gjorde det jag gjorde. Utan att skaka okontrollerat eller kvida.;) Väl uppe i luften hade vi bra väder - om än en hel del läskiga luftgropar - så vi var framme på 1h 40 min istället för dom dryga två timmar som står i tidtabellen(jäkla bra att dom tar till i överkant där). Efter en evighetspromenad kom vi fram till passkontrollen som gick fort och väl igenom så kom väskorna med en gång. Efter det var det dags att skaffa tågbiljetter för transfern till gatwick, vilket tog lite extra tid då tjejen som hjälpte oss ville vara extra snäll och kolla om man fick specialpris om man var en grupp på tre. Det fick man inte, och dör försvann tio minuter av våra liv. Men som sagt, det var ju snällt tänkt av henne. Så blev det tåg till tottenham hale, tunnelbana till victoria station(snacka om att jag ville hoppa av vid oxford circus istället för att fortsätta) där vi passade på att äta lunch. Såg även ett krispy krème(sp?)-stånd men nån munk därifrån hann inte införskaffas. Från victoria station vart så tåg till gatwick. Vi var framme i alldeles lagom tid och hade ungefär en halvtimme på oss att kolla runt i taxfreebutikerna. Kom därifrån med två böcker, samt två urskön animal-tshirts för bara £20.
Tog här nånstans sobril nummer två, även den just in case. Mådde ganska illa när vi klivit av planet på stansted så jag tyckte det kändes enklast att ta ännu ett piller.
Flög med flybe till jersey och dom kör med hyfsat stora plan. Där satt jag faktiskt vid fönstret och vågade titta ut riktigt mycket! Har annars liksom fått för mig att om jag sitter och tittar ut så kommer planet tippa över.;) Den flygningen tog bara 35 minuter istället för tidtabellens timme så vi var inte så jättehögt upp i luften, utan det gick att se land/hav hela tiden utan problem. Och jag måste säga att en flygning på den höjden och längden är alldeles optimal för mig! Ingen sidvind vid landningen så allt flöt på bra och jag slapp en repetition av förra jerseyflygningen.

Tog taxi till anna & shaun men fick stanna två gånger för att hitta ställe att köpa öl och cola som vi lovat att ta med till maten. Väl där togs vi emot av shaun och hans två döttrar, och anna kom hem en halvtimme senare ungefär. Vid halv åtta kördes barnen hem till mamman och efter det var det äntligen dags för mat. Potatisgratäng och lammfiléer. Som vanligt åt jag som en gris:D Mor och far gick och la sig tidigt och efter det satte jag mig i tv-rummet med anna och shaun och kollade på most haunted och käkade på godiset som anna fått med hemifrån.

På onsdagen mådde jag rätt dåligt med huvudvärk och illamående - och anna också - så vi tog en lugn och slapp dag i soffan. Hur skönt som helst och jag är glad över att vi hann med sån kvalitetsensamtid. Det är ju jag och anna i ett nötskal.

På torsdagen var anna tillbaka på jobbet och jag, mamma och pappa knallade på förmiddagen iväg till grève de lecq för att äta lunch. Det går som stigar på bergen utmed kusten som binder samman "byarna" med bra stränder och så. En timme åt varje håll, och ganska så gassande sol så jag var en aning varm när vi var tillbaka hos anna. Slappade ett tag innan det var dags att åka in till stan och möta upp anna efter jobbet för att gå och äta. Var tillbaka hos anna redan strax efter åtta så det blev ännu en lugn kväll farmför teven. Denna gången trängdes vi alla fem så det blev att jag och anna, som kom sist, fick sitta på golvet. Dom har inte ens köksstolar till fem pers så shaun satt på pappas resväska när vi åt hos dom:D

Fredag flyttade jag och mamma till ett guesthouse på eftermiddagen för det var shauns tur att ha barnen den helgen. Detta var den absolut finaste och varmaste dagen vi var där. På förmiddagen var det egentligen tänkt att vi skulle gå stigen åt andra hållet, till Plémont, för att äta lunch där men jag hade sån träningsvärk sen dagen innan så jag stannade hemma. Satt i solen i 45 minuter, och jäklar vad det tog. Rosa näsa och kinder och finfina t-shirtränder på överarmarna. Ocn en jäkla massa soleksem på överarmarna. Ja, dom syns faktiskt lite fortfarande.
Efter att ha checkat in på Seawold tog vi bussen till stan och jag fick för första gången denna resa besöka bokhandlarna. Fast fick avbryta äventyret ganska tvärt inne på wh Smith då jag plötsligt blev rejält yr. Det var riktigt otäckt faktiskt. Mamma sprang in på wolworths och köpte mig en snickers och sen gick vi vidare mot howard davies park för lite eftermiddagsfika i väntan på att anna skulle sluta jobba. Gillar verkligen den parken, men eftersom vi var där så tidigt så hade nästan inga rosor slagit ut. Det är alldeles fantastiskt där i mitten på juni.
Denna kväll bestämde vi oss för att åka till St Aubin och äta och som vanligt när jag är med så hamnade vi på bon viveur. Inte för att det egentligen är nåt speciellt med det stället - och sist var det ganska förfärligt högljutt och jobbigt - men det är tryggt och välbekant och jag vet att där finns mat jag gillar. Och det är kul att se vilka servitörer som fortfarande jobbar där. Drickapojken har i år uppgraderats till fullvärdig servitör. Inte illa;)
Det blev återigen en tidig kväll, men jag och mamma fick oss iaf en 20-minuterspromenad till guesthouset. Slötittade lite på tv innan vi la oss vid 10-snåret.

På lördagen tog jag och mor en promenad in till stan(=st Helier) och det tog oss nästan en timme för jag var fortfarande rejält mör efter torsdagens "klättrande". (Ja, jag är hur klen som helst!) Gick runt och kikade lite efter present till linn medan vi väntade på att klockan skulle bli tolv så jag kunde spendera annas lunchrast med henne, och mamma mötte upp pappa som kom med bussen. Vi gick runt en stund(jag köpte fler böcker) och sen blev det en sanbbis på mcdonalds så anna kunde få i sig lite mat. Efter det följde jag med henne tillbaka till jobbet där jag mötte upp mor och far och vi gick och åt på king's. Det är ännu ett sånt där måste-ställe att äta på när jag är där. En halv kyckling, massa pommes och sallad senare vart jag rejält mätt och vi gick mot busstationen för att ta en av "färg-turerna" som kör runt på ön, då vädret inte var nåt att hurra för. Dock har dom gjort om det så istället för att köra en rundtur så kör dom till ett ställe och sen samma väg tillbaka. Lite drygt, men istället har dom gjort så att två turer vänder på samma ställe så det var bara att hoppa på den andra och på så vis få se nåt nytt på tillbakavägen. Vi åkte runt i ungefär 1,5 timme och jag tyckte det var jättetrevligt. Vi åkte på ställen där jag aldrig varit innan så det var kul att få se lite mer.
På kvällen åt vi på Landmark('s?)Inn med anna, shaun och barnen. Åh, drygare ställe får man leta efter. Där finns ett lekrum så det kryllade ju av barn, och dom kunde ju naturligtvis inte lämna lekandet i det där rummet så det härjades och tjoades så jag höll på att bli tokig.(Ja, jag är överkänslig mot barn!) Dessutom var jag fortfarande ganska proppmätt efter lunchen så jag fick lämna ungefär hälften av maten. Första gången det hänt på en restaurang av annan anledning än att jag inte tyckt om det. Men eftersom det hela drog ut lite på tiden så lyckades jag klämma ner en bit chokladkaka och glass till efterrätt som ajg delade med anna. För det finns två saker jag inte kan låta bli på restaurang, oavsett: vitlöksbröd och dessert - helst banana split;) Det är fanimej inte underligt att jag kom hem till +1,5 kg på vågen!

Efter frukosten på söndagen, på väg till rummet, tittade vi ut genom fönstret och såg att det minsann snöade ute! Lite coolt att få se snö där, det känns så otippat. Speciellt som man på fredagen gick runt i t-shirt och grejer. Hursomhelst, mor och far åkte iväg på egen hand denna dag och jag tillbringade hela förmiddagen sovandes. Käkade en snickers till lunch och tog sen bussen in till stan för att träffa anna och sen gå vidare till bion. Vi såg 27 dresses och jag måste erkänna att det är en film helt i min smak. Lite smårolig romantisk komedi som är totalt superklyschig och förutsägbar. Katherine Heigl funkar bra i den typen av roller och jag hade inte ens nåt emot James Marsden. Efteråt sammanstrålade vi med mor och far i foajén, där vi sedan lämnade anna att vänta på shaun och barnen som var och såg en annan film, medan vi gick och - ja just det! - åt. Det blev mitt första besök på bella italia och jag kan inte säga att det var nåt fel på det stället. Som omväxling så blev det äppelpaj med vaniljsås till efterrätt.;)
Tror inte vi gjorde nåt efter det utan åkte "hemåt", som vanligt. Det kom återigen en del flingor när vi satt på bussen och alla blev som helt hänförda. Stämningen i bussen höjdes rejält.


Måndagen, tillika sista dagen på ön, tillbringade jag och anna(som var ledig) på stan på förmiddagen. Men jag var sansad och blev bara fyra t-shirts "rikare", innan vi bestämde oss för att ha fått nog och gick för att handla mat till kvällen. Naturligvis lyckades vi glömma att köpa cola, så jag erbjöd mig att springa och göra det. Alldeles själv. Det ni, det är inte illa för en liten jen att våga göra utomlands.
Vi hade hoppats på att få lite ensamtid igen hemma hos anna på eftermiddagen men det visade sig att föräldrarnas promenerande redan var slut. Men det sket vi lite i och drog igång pippi på de sju haven på datorn och halvsov i soffan resten av eftermiddagen.
Åt där på kvällen och sen tog jag och mor en taxi tillbaka till guesthouset strax efter åtta-snåret, betalade för vistelsen och satte sen igång med att packa. Kan tala om att det var på håret att jag fick igen min väska - trots att jag gett mamma ett par böcker att ha i sin väska.

Vaknade på tisdagen utan större nervositet för hemresan men tog såklart piller iaf. Efter att ha mött upp pappa på flygplatsen strax efter halv tio checkade vi in och började browsa lite i taxfreebutikerna. Inte för att dom har så mycket, men det blev ett par solglasögon till mig iaf. Ur Ray Bans barnkollektion;) Jepp, jag har ett barnsligt litet huvud, vilket gör det jäkligt svårt att hitta bågar som passar på vuxenavdelningarna.
Flygningen till london gick även den bra - tog 40 minuter denna gång - och för första gången i mitt liv så satt jag inte och krampaktigt höll i mig i armstöden när vi lyfte. Det tyckte jag var duktigt gjort av mig;) Väl på gatwick så fick vi vänta i en hel evighet innan våra väskor blivit avlastade, så det var bara att ta första bästa tåg mot victoria station. Inte heller denna gång hanns det med nåt krispy krème-besök(jag ville ju få lekt stephanie plum!), däremot åt vi på riktig restaurang så jag fick klämt i mig resans sista vitlöksbröd och dessert. Yay!:D
Eftersom det var mitt i lunchrusningen så var det smockat på tunnelbanan, men jag lyckades ändå få sitta ner dom sista stationerna. Väl på Tottenham Hale fick vi beskedet att tåget vidare till stansted var försenat. En dryg stunds väntande senare gick vi på tåget, bara för att när vi var 10-15 minuter från flygplatsen bli ståendes en bit ifrån en station. En kvart senare rullade vi in på stationen och fick beskedet att vi därifrån skulle tvingas byta till buss sista vägen för det var nåt fel på tåget. Jag, mor och far hoppade ut ganska omgående och gick raskt mot bussarna medan många andra satt kvar på sina platser i tåget. Uppenbarligen så är det inte alla som lyssnar på vad dom säger i högtalarna - vilket inte är så konstigt eftersom man bara hör vad dom säger sisådär var sjunde gång. Hursomhelst, vi satte oss längst bak i bussen, där jag fick sitta med benen i kors ovanpå min resväska för att det skulle få plats två tjejer på sätet mitt emot. Lustigt nog så visade dom sig vara svenskar dom också. Där bak satt även en stackars grabb som var på väg till stansted för att göra sin första dag som flygvärd(eller vad det nu heter). När vi var framme hade han 15 minuter på sig innan flyget gick. Jag undrar så om han hann i tid? Hoppas det, för vilket skitsätt att börja sitt nya jobb på.
För oss var det ingen större brådska för att hinna med planet, vilket var tur för det tog en jäkla tid att checka in. Rejält lång kö och dessutom var det supervarmt. Pga detta hanns det inte med att kikas i några butiker - vilket var lika bra då jag inte hade några pengar kvar. Även detta flyget blev försenat, men eftersom själva flygningen bara tog 1h och 20 min så var vi bara ett par minuter sena till göteborg. Men det grämde mig lite för jag vill ju få höra den där fanfaren dom spelar när ett plan är i tid;)

Allt som allt så var det en trevlig resa, och jag finner mig plötsligt toklängta tills nästa gång jag får ut och flyga. Så nu hoppas jag verkligen på att det ska kunna bli en resa till värmen med..ja. Att drömma går ju;)