väntan och jag

Först på tisdag efter halv 4 får jag veta om röntgen visade nåt, för min läkare är naturligtvis ledig denna veckan. Seriöst, den människan verkar inte vara annat än ledig! Tycker att det är jäkligt dåligt att ingen av de andra läkarna då kan gå in och ge besked till oss som väntar på röntgensvar. Det borde vara rutin att om en läkare är borta så går nån annan in och täcker upp såna saker. För det är jävligt påfrestande att gå och vänta, och skulle det då faktiskt vara något så har man ju förlorat en hel värdefull vecka. Åh, så irriterad jag är. Nu kommer antagligen just min röntgen att inte visa nånting konstigt för då hade dom hört av sig tidigare, men iaf. Och jag kommer fortfarande inte tro på det helt för det _är_ nåt som är fel i min hjärna. Dessutom har nackvärken ökat och en knöl hittats, så jag kommer att (försöka) insistera på att få en ny tid för att få den uppkollad. Och ni får gärna tycka att jag är löjlig som springer till doktorn för "minsta lilla", men nånting är fel och jag vägrar vara en av dom vars eventuella cancer upptäcks alldeles åt helvete för sent för att det ska finnas nåt att göra åt det. Sådetså!

Fick förresten brev om att remissen till neurologen kommit fram i förra veckan. Där stod att jag skulle få en tid om 3-12 månader. Jo tjena, det är ju verkligen skitbra. Den där vårdgarantin fungerar ju verkligen - inte. Så nu får jag samla ork att ringa till neurologmottagningen och fråga hur lång tid det i verkligheten kan röra sig om innan jag får en tid och sedan vända mig till vårdslussen för att få hjälp att hitta ett sjukhus där jag faktiskt kan få en tid inom 90 dagar. Om det nu finns nåt sånt i det här landet...