Har återigen drabbats av fenomenet spontan blödning i munnen. Även denna gång märktes det efter att jag hållit på i köket. Kände plötsligt en udda smak(helt omöjlig att beskriva), la lite saliv på ovansidan av handen och fann den återigen alldeles illröd. Behöver jag säga att jag är en aning hysteriskt rädd? Efter att ha sköljt med kallt vatten tills det inte fanns något blod kvar så satte jag mig vid datorn och sökte på tänkbara orsaker. Eftersom jag inte heller denna gång såg vart blodet kom ifrån så vet jag ju inte om det är från tandköttet eller från slemhinnorna det kommer. Hursomhelst, det skulle mycket väl kunna vara från tandköttet då jag mer ofta än inte är inflammerad där. Det känns inte så farligt, det borde kunna gå att åtgärda utan enorma problem. Kommer det däremot från slemhinnorna så skulle det kunna ha samband med min b12-brist och det är här det blir läskigt. Det jag hittade var något som kallas trombocytopeni. Där pratas det visserligen om blodblåsor i munnen - och några såna har jag aldrig haft vad jag vet - men det var vad jag kunde hitta. Jag tror naturligtvis att det är det senare det handlar om.
Har funderingar på att ringa sjukvårdsupplysningen - det är ju egentligen det enda vettiga att göra med tanke på hur rädd jag är - men just det här att prata i telefon är ju så förbannat jobbigt. Hade jag bara varit på orust så hade jag ju kunnat be mamma ringa och själv suttit bredvid och svarat på eventuella frågor genom henne. Nu vet jag inte om jag klarar av det så jag skjuter på det tills nästa gång det händer. Dock ska jag nog ringa till tandläkaren och försöka få tid så fort som möjligt och eventuellt ringa till vårdcentralen på måndag och kanske kunna få prata med min egen doktor om det hela.
Jag är fullständigt livrädd över att vakna och se att hela kudden är alldeles röd av blod... Det är så typiskt att mina föräldrar ska till småland just denna helgen. Mamma frågade visserligen om jag ville att dom skulle stanna hemma och åka en annan gång, men jag kände bara så där att nej, jag har varit till besvär tillräckligt många gånger då dom tvingats ställa in saker. Ida ska sjunga i kyrkan på söndag och mamma vill gärna se det. Det är visserligen ingen engångsföreteelse och jag tror heller inte att ungen ska sjunga solo, men iaf. Hon är riktigt förtjust i att vara med i en kör och då är det ju klart att man som mormor vill få se det.
En annan sak som denna blödning har gemensamt med förra gången är att jag inte heller denna gången hunnit äta innan det började. Hade precis skalat färdigt potatisen och skulle bara kolla en sak på datorn innan jag fortsatte med resten. Och ja, till och med själva maten är densamma. Kotletter och klyftpotatis. Är dock bara sjukt sugen på lax. Har nämligen börjat äta fisk en gång i veckan(bättre än inget, rajt?) och då blir det lax, för det är det enda jag kan göra, och dom senaste gångerna har det varit så gott. Första och andra försöket mådde jag bara illa av resten av kvällen, men nu verkar jag ha vant magen så jag slipper det. Denna veckan blev det förresten lax två dagar i rad då jag köpte två färska laxkotletter. Tyckte inte att dom såg så stora ut men när jag väl skulle sätta igång och laga till dom så insåg jag att det räckte med en. Är egentligen inte så förtjust i färsk lax eftersom jag tycker att det blir för blött (jag är en rikig torris när det gäller matkonsistens) men dom här gånger har det gått riktigt bra. Tyvärr är det ju ganska mycket dyrare än att köpa frysta bitar så det är inget jag gör så ofta, men då blir det ju å andra sidan desto lyxigare när det väl händer.
Nej, jag ska väl sluta prokrastinera och gå ut i köket och sätta igång nu. Hade tänkt titta på national treasure på tv ikväll men det sket sig ju fullständigt nu när jag blev för rädd för att kunna laga mat så den var färdig till nio. Nåväl, det är kanske inte större förlust och den lär väl visas igen på någon kanal. Får roa mig med att titta på senaste avsnittet av men in trees istället. Och ja, det är en kärlekshistoria för sig. Började titta på serien i torsdags förra veckan och föll handlöst. Är egentligen inte alls förtjust i anne heche, men i den här serien är hon perfekt. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet och efter att jag i söndags kommit ikapp usa så har jag börjat om från början. Fick plats med 23 avsnitt på en dvd-skiva så den går varm när det inte finns nåt annat att titta på.
Nej, köket var det ja!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Härligt med ett långt inlägg, Jenny! Jag gillar alltid att läsa det du skriver - även om det oftast bara handlar om sjukdomar och oro. :) Ha en bra lördag!
Kram, Maria
Hello. This post is likeable, and your blog is very interesting, congratulations :-). I will add in my blogroll =). If possible gives a last there on my blog, it is about the MP3 e MP4, I hope you enjoy. The address is http://mp3-mp4-brasil.blogspot.com. A hug.
Skicka en kommentar