lördag 31 maj 2008

nådastöten

Fick äntligen tillbaka min dator igår och det var med tårar i ögonen jag knallade till bussen. Nej, inte av glädje över datorn, utan av sorg pga magsparken micke gav mig strax innan. Nu finns det verkligen inget mer att hoppas på när det gäller honom och det gör så ont i mig. Fan, har lyckats låta bli att gråta tidigare idag men nu kommer tårarna. Fanfanfan. Och ja, jag vet redan vad ni tycker så ni får väldigt gärna hålla käften.

På en lite positivare front så är jag 98% säker på att jag kommer skaffa mig en liten pälsboll. Ska ringa en tjej angående en valp hon har kvar och beroende på om det är en hane eller tik(kan inte helt bestämma mig för vilket jagvill ha, har tänkt kastrera oavsett), pris och om den kan få vara kvar i linköping till efter midsommar, så blir det eventuellt ett litet köp där. Annars får det vänta tills det blir valpar nån annanstans. Dock verkar de flesta kennlar ha bestämt sig för att inte ha några valpar i höst, så vi får väl se när det kan bli av då. Fast det är ju lite bra, då hinner jag spara ihop lite mer pengar och lära mig mer om hunduppfostran och liknande.
Nåväl, får se om jag vågar ringa idag eller om det blir imorn;)

1 kommentar:

Maria. sa...

Jag tycker det låter JÄTTEBRA att du skaffar ett husdjur! Sen jag blev med katt har jag aldrig känt mig ensam! Visst, mest ligger hon i ett hörn och sover, men det är ändå så skönt att veta att det finns en liten individ som verkligen är beroende av en och accepterar en precis som man är.

Go för puppy, tycker jag! :)