Ugh. Man behöver inte oroa sig för att svälta ihjäl på det här stället iaf. Två av de tre senaste dagarna har jag blivit så mätt att jag inte kunnat gå upprätt när jag lämnat matbordet. Och att jag, som så länge varit utan botten, kan bli så mätt är smått fantastiskt. Det är trevligt, om än lite smått oroväckande samtidigt.
För övrigt är väl det mesta rätt okej. Och Harlan Coben är en fantastisk författare! Tänk om en annan hade kunna komma med såna klockrena oneliners i verkligheten. Jag får nog börja skriva upp allihop, memorera dom och sen börja använda mig av dom. Då skulle jag lätt bli tuffast i stan. Lätt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar